Bamadaba bamanankan daɲɛgafe / dictionnaire du Corpus bambara de référence
A-Z ɲíni Fr (i) *
ɛ ɔ ɲ ŋ ɲíni!

G - g

gá→̌→ 75 gwá.

n. 1 • hangar, véranda (où l'on s'abrite du vent, du soleil). ù bɛ́ dòn gá kɔ́rɔ síni demain, ils seront circoncis


gá (hangar, véranda)
photo Valentin Vydrine

2 • échafaudage.

gà→̌→ 132 gwà.

n. 1 • foyer, cuisine (sous la responsabilité du plus âgé dans la branche la plus élevée).gàda, gàso, kizini, tóbili. í ní gà ! merci ! (adressé à la cuisinière)


gà (foyer, cuisine)
photo Valentin Vydrine

gwà ‘cuisine, foyer’ — gà ‘chenal (d’une rivière)’
consonnes marginales : gw- / g- 2-18

2 • famille. fàbulonda, bùlonda, dénbaya, kɔ́lɛ, kɔ́mɔgɔ, wólo.

gáala→̌→ 1 gwáala.

n. 1 • huître. káako.

2 • chaux de coquillage. gáalamugu.

gáalamugu( huître poudre ) gwáalamugu.

n. 1 • chaux de coquillage.

2 • craie en poudre.

3 • talc.

gáan→̌ gwáan.gáan.

onomat. bruit violent. à yé dá túgu gáan ! il a fermé violemment la porte, pan !

gàaragaara→̌ gàragara; gwàaragwaara; gwàragwara.

n. brancard. bárankari.

gáari→̌→ 36 gɛ́ɛri; káari.

n. fil, fil à coudre, fil à tisser. gèse.

gáari→̌ gári.gára; gárɛ.

n. gare.

gàasi→̌→ 4 gàsi.Source : Ar. baʕs = mal ?

n. 1 • tort.

2 • offense. bàgamako, dɔ́gɔyama.

3 • gêne.

4 • égard, considération. dòn màa gàsi lá offenser qqn, lui causer du tort, de la gênesé t'á yé kà ò gàsi díla il n'a pas les moyens de réparer ce tort

Gabakuru→̌

n.prop. TOP, Gabakourou (commune rurale au sud de Bamako).

gàban→̌

n. 1 • chapeau conique (en paille, en feuilles de rônier).

2 • idiot, imbécile, sot, bêta. dájibɔn, nàganagatɔ, nálon, nánatɔ, dùga, fágonbaatɔ, nálonma.

Gabera→̌

n.prop. TOP, Gabera (une localité au Nord du Mali).

Gabiriyɛli→̌

n.prop. Gabriel. Jibirila, Jíbril. ... ani dògòtòrò Jòpu, n'ale de ye Gabiriyèli Ture dògòtòròso kuntigi ye ... (Faso Kumakan, 1983) NOM.FRA.

Gabon→̌ Gabɔ́n.

n.prop. TOP, Gabon (pays).

Gabɔ́n→̌ Voir entrée principale : Gabon.

n.prop. TOP, Gabon (pays).

gàbugu( foyer paillote ) gwàbugu.

n. case-paillote (servant de cuisine).gàso. gàbugu ká kɔ̀rɔ mísiri yé la cuisine est plus ancienne que la mosquée(prov)


Gàbugu ka kɔ̀rɔ mìsiri ̀ yé.
La cuisine est plus ancienne que la mosquée.
Pour pouvoir prier, il faut d’abord avoir mangé(Charles Bailleul)

Gabukɔrɔ→̌

n.prop. NOM.M (nom masculin).

gáda→̌ gádɛ.

n. traverse (qui unit les côtés de la pirogue et sert de siège).cɛ́tigɛ, jíripanparan.

gàda( foyer bouche ) gwàda.

n. 1 • cuisine (endroit).gàso, gà, kizini, tóbili. mùso bɛ́ gàda fúran kà dàga kò la femme balaie les abords de la cuisine et lave les canaris

2 • servante, esclave. báarakɛden, màgannamuso, màganna, jɔ̀nkɛ, jɔ̀n.

Gadamɛsi→̌

n.prop. TOP, Ghadamès (une ville et une oasis du désert en Libye, à la frontière de la Tunisie et de l’Algérie).

gádawu→̌ gwádawu.

adv. d'un seul coup. síri, téwu.

gádawugadawu→̌ gwádawugwádawu.

onomat. bruit de galop.

gàdaya( cuisine [ foyer bouche ] *abstractif ) gwàdaya.

n. esclavage, situation de dépendance (condition de servante, d'esclave).jɔ̀nfeere, jɔ̀nya.

gàden( foyer enfant ) gwàden.

n. proche (membre de la grande famille).dùnge, fàsolamɔgɔ, lìmaana.

gádɛ→̌ gáda.gádɛ.

n. traverse (qui unit les côtés de la pirogue et sert de siège).

gàdi→̌

n. petite amie. gò.

gàdonkalan( foyer entrer lecture ) gwàdonkalan.

n. leçon de cuisine, enseignement ménager.

gàdonmuso( foyer entrer femme ) gwàdonmuso.

n. cuisinière, femme au foyer. tóbilikɛla, jíganna.

gáfe→̌→ 733

n. livre, fascicule. kìtabu, líburu.

gáfedilanna( livre fabriquer *agent permanent )

n. imprimeur, éditeur.

gáfelasagonna( livre garder [ *causatif ] *agent permanent )

n. bibliothécaire.

gáfelasagonso( livre garder [ *causatif ] maison )

n. bibliothèque. bibiliyotɛki, gáfelasagonyɔrɔ, gáfemarayɔrɔ.

gáfelasagonyɔrɔ( livre garder [ *causatif ] lieu )

n. bibliothèque. bibiliyotɛki, gáfelasagonso, gáfelamarayɔrɔ, gáfemarayɔrɔ.

gáfemarayɔrɔ( livre garder lieu )

n. bibliothèque. bibiliyotɛki, gáfelasagonso, gáfelasagonyɔrɔ.

gàfo→̌→ 4

v. retirer, enlever. bɔ́, cɛ̀, sàma, búnumunu, wásaki, wèleku, wúli.

2 • v. arracher. bɔ̀bɔ, bɔ̀gɔti, ntàraki, pàron, pùruti, sɔ́gɔbɛ, ŋúnan.

3 • v. renverser avec violence.

gága→̌→ 1 gwága.

n. panier à kolas (un mot peu connu).fúfu. nága.

gágalanwu→̌ gángalanwu.

onomat. patatras (chute brutale de métal plat).biribarabiri, wáwu.

gàjaba→̌→ 3

n. sorgho, Sorghum.guineense. kènde, kénìnge. Catégorie : gram.

Gajaga→̌

n.prop. TOP, Gadiaga (région historique à la rive gauche du fleuve du Sénégal, à cheval entre le Mali et Sénégal).

gájagi→̌

adv. fort, énergique. dén bɛ́ à bá kɔ́ rɔ́ gájagi ! l'enfant se dresse énergiquement sur le dos de sa mère !

Gajigo→̌

n.prop. NOM.CL.

gákɔrɔla( hangar dessous *nom de lieu ) gwákɔrɔla.

n. véranda. gá, wáranda.

Gaku→̌

n.prop. NOM.CL.

gàkulu( foyer montagne ) gwàkulu.

n. pierre du foyer.

gàkuru( foyer boule )

n. pierres du foyer.

gála→̌ gàla; gwɛ́lɛ.

n. 1 • mirador, affût en haut d'un arbre. gɛ́lɛ.

2 • sente de gibier (lieu fréquenté par le gibier : sente, point d'eau ...)

gála→̌→ 4 gɛ́lɛ.gwɛ́lɛ; gwála.

n. 1 • plate-forme, estrade publique (sur les places des villages). (en rondins rapprochés posés sur des pieux).

2 • mirador (dans les champs).gála.

gàla→̌

v. épier. bɛ́lɛn, dèdegeru, dègedegeluma, dèndegelu, dèndegeru, dɔ̀dɔlima, dɔ̀dɔ, dɛ́lɛ, kɔ́nɔmaya, kɔ́nɔma.

gàla→̌→ 23

n. indigo, Indigofera tinctoria (plante arbustive ---> 1,50 m).gàlajíri. Catégorie : papi. fìni dòn gàla lá teindre à l'indigoVoir : gàlajiri.

gàla→̌→ 16 gwàla.

v. être sans acquéreur. ń'í y'í bàn cɛ̀ ó cɛ̀ rɔ́, í bɛ́ gàla si tu refuses tous les partis, tu resteras vieille fille

gàlabagalaba→̌ gàrabagaraba; gwàlabagalaba.

v. bâcler (agir à la va-vite).bàlakabalaka, bàlaka, gòlokogoloko, hàrabaharaba, nkàsaki, súgubasuguba.

gàlabagalaba→̌→ 1 gàrabagaraba.

adv.p. à la va-vite.

gàlabasa→̌ Voir entrée principale : gólobasa.

v. se précipiter.

gálabu→̌→ 43 gwálabu.

n. condition physique, dynamisme. kùnkɛnɛya. ù gálabu ká kɛ́nɛ ils sont dégourdisà yé né gálabu kári il m'a découragé

gálabuntan( condition.physique *privatif ) gwálabuntan.

adj. amorphe (au physique et au moral).lágalagatɔ.

gálabuntanya( amorphe [ condition.physique *privatif ] *abstractif ) gwálabuntanya.

v. être amorphe.


Mùsoko y'à gálabuntanya kàlan` ná
'Le goût des femmes lui a enlevé de l'énergie dans les études'

À b'í gálabuntanya jóona
'Il perd de l'énergie vite.'
Verbes réfléchis décausatifs (16.3.5)

1 • 

2 • être sans énergie.

gálabuntanya( amorphe [ condition.physique *privatif ] *abstractif ) gwálabuntanya.

n. manque d'énergie.

gàladon( indigo entrer )

n. teinture à l'indigo (action de teindre).

gàladonna( indigo entrer *agent permanent )

n. teinturière à l'indigo.

gàlaji( indigo eau )

n. bain de teinture à l'indigo.

gàlajíri( indigo arbre )

n. indigo, Indigofera.tinctoria (plante arbustive ---> 1,50 m).gàla. Catégorie : papi.

gálaka→̌→ 12 gwálaka.

n. côte. bárasakolo, bárasa, gásabakolo, kɔ̀gɔjida, sábakolo, gásaba.

gálakadimi( côte souffrance ) gwálakadimi.

n. névralgie intercostale.

gálakakolo( côte os ) gwálakakolo.

n. une côte.

gálakanɔrɔ( côte coller )

n. pneumonie. dísidimi, dísirɔbana, sínkɔrɔkɛrɛdimi.

gálakaɲimiden( côte mâcher enfant ) gwálakaɲimiden.

n. enfant ingrat.

gàlama→̌→ 35

n. calebasse-louche.


gàlama (louche fabriquée à partir d'une calebasse)
photo Valentin Vydrine

gàlamaɲa→̌ gàlamaɲɛ.gàlamaɲa.

n. louchée.

gàlamaɲɛ→̌ gàlamaɲa.

n. louchée.

gàlasina( indigo coépouse )

n. plante Indigofera bracteolata. Catégorie : papi. (surtout dans les terres sablonneuses)

gále→̌→ 1

adj. premier, d'abord. peremiye, peremiyɛ, pére, fɔ́lɔ.

gále→̌→ 13

n. premier, autrefois. pére, gálegale, kúnunko, fɔ́lɔ.

gále→̌

n. autrefois, premier, d'abord. gálegale, kúnunko, pére, fɔ́lɔ.

gále→̌

n. ceinture (de grosses perles).cɛ́lajala, cɛ́sirijala, cɛ́sirilan, cɛ́, sɛntiri.

gále→̌→ 2

adv. autrefois. fɔ́lɔfɔlɔ, gánni, kàkɔrɔ, kúnunkò, fɔ́lɔ̀.

Galedu→̌

n.prop. NOM.CL.

gálegale( autrefois autrefois )

n. autrefois, naguère. fɔ́lɔ, gále, kúnunko, fɔ́lɔfɔlɔ.

gálemɔgɔ( autrefois homme )

n. homme préhistorique. fɔ́lɔmɔgɔ.

gàliya→̌→ 1

n. 1 • poisson Distichodus brevipennis (---> 60 cm, ---> 6 kg).

2 • poisson Distichodus engycephalus (---> 40 cm). (---> 62 cm, ---> 6,2 kg). kálesume.

3 • poisson Distichodus rostratus bínɲimi, jíŋɛɲɛ, nsɔ̀ngɔn, kɛ̀ɛya.

gàlo→̌→ 1 gwàlo.

n. marché (quotidien d'un grand centre).dɔ́gɔ, súgu.

gàlo→̌→ 12 gwàlo.

n. porte-malheur (chose qui attire le malheur (à ne pas voir. (même une récolte trop abondante !) ; chose à ne pas faire sous peine de malheur).tèrejugu.

gàlo→̌→ 2 gwàlo.

v. porter malheur. ń'í yé nìn kɛ́, à nà í gàlo si tu le fais, ça te portera malheur

gàlodugu( marché terre )

n. ville, grand centre urbain. dùgu, só.

Galogo→̌ Voir entrée principale : Gologo.

n.prop. NOM.CL.

gàlomajira( porte-malheur *comme de montrer ) gwàlomajira; gàlomayira; gwàlomayira.

n. signe de malheur, mauvais présage (ex : tourbillon, engoulevent ...)

gàlomako( porte-malheur *comme de affaire )

n. action hors norme. Syn : dákabanako. ń'í yé mùso fúru, kàna gàlomako jìra à lá, í ń'á fɔ́ í tɛ́ sì à fɛ̀, í tɛ́ fìni sàn à yé si tu prends femme, ne lui montre pas de la désaffection comme de ne pas faire lit commun ou de ne pas lui fournir l'habillement

gàlomayira( porte-malheur *comme de montrer ) gàlomajira.gwàlomajira; gàlomayira; gwàlomayira.

n. signe de malheur, mauvais présage (ex : tourbillon, engoulevent ...)

gàlomuso( porte-malheur femme ) gwàlomuso.

n. épouse délaissée (d'un polygame).

gálon→̌→ 3 gwálon.

v. 1 • détacher, rebondir. búnumunu, dáfalen, dáfoni, fálen, fóni, wòlowolo, sóni, tóntoli. bàlon bɛ́ gálon dùgu mà le ballon rebondit sur le sol réf

2 • insulter vertement, battre. báron, bùgɔ, cɔ́gɔri, gòsi, ntìri, tòntàn, wàlon. í gálon màa kùnna insulter copieusement qqn

gàlon→̌ nkàlon.ngàlon; gàlon.

n. mensonge (en exclamation de ton haut nkalon ! menteur ! ). nkàlon tìgɛ mentirnkàlon dá màa (ná / kàn) raconter des mensonges sur qqnwúya.

gan→̌→ 17

n. gant. fóroko. N’aw bɛ tonso ta, aw ka kan ka gan walima manaforoko dɔ don aw bolo la. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

gán→̌→ 12 gwán.

n. gombo, Hibiscus.esculentus. dàgan, ngúlubàrá. Catégorie : malv. gán ní nwánan mán jàn ɲɔ́gɔn ná le gombo et le "nwanan" sont proches l'un de l'autre (prov)(tous les deux donnent du mucilage)gánforo champ de gombo; fig coup d’épéron







photos Charles Bailleul

gán→̌→ 1 gwán.

n. poing (dos des doigts repliés).bólokuru. gán tɔ́rɔ màa kàn, gán sìgi màa kàn donner un coup avec le poing

gán→̌→ 3 gwán.

v. 1 • sauter, faire sauter. pán, tà. ń bɛ́ ń gán kɔ̀ kùnna je saute par dessus le (petit) marigotmùso bɛ́ jídunun gán les femmes jouent le tambour d'eau(elles font "sauter" une calebasse renversée sur l'eau)

2 • se démancher. jélekisɛ bɛ́ gán kà bɔ́ à kàla lá la hache se démanche

3 • s'enfuir brusquement. mùso fɔ́lɔ gánna kà táa à fàso lá la première femme s'est enfuie brusquement chez son père

gàn→̌→ 4 gwàn.

vq. 1 • chaud. gòni, kálan. jí ká gàn l'eau est chaude

2 • difficile. bìlen, gírin, gó, gɛ̀lɛn.

3 • urgent. nìn kó ìn ká gàn cette affaire est urgente

gàn→̌→ 112→n : 2 gwàn.

v. chauffer (au propre et au figuré).bù, gòniya, kálaya. à bɛ́ gàn dɛ́ ! ça va barder  ! k'à gàn mɔ̀gɔ kɔ́ harceler qqn, tarabuster

gàn→̌ gwàn.

n. 1 • fétiche Gouan, Gouan (espèce de fétiche; société d'initiation lié à ce fétiche).

2 • corne (d'animal).bíɲɛ, gére.

gàn→̌ gwàn.

n. reste des tiges de mil. gàn cɛ̀ nettoyer un champ en ramassant ces tiges

gàn→̌ gwàn.

n. fourneau (des forgerons).gànso.

gàn→̌→ 1 gwàn.

n. 1 • fièvre, maladie. fàrigan, fiyɛwuru, bàna, dàbalibana, dálibana, fàrida, jànkaroya, jànkaro, kúngobana, kúngo.

2 • effort intense.

Gana→̌

n.prop. TOP, Ghana (pays).

gána→̌ gwána.

adj. à moitié mûr (fruits : tomates, mangues, papayes ...)gánamasan. bànjaraki, nkàncaraki.

gána→̌ gánan.gána; gwánan; gwána.

n. pièce de monnaie.

gána→̌ gánan.gána; gwána; gwánan.

adj. 1 • célibataire. cɛ̀ ganan vieux garçon

2 • sans partenaire. mùru ganan un couteau sans sa gaine

3 • isolé, unique. mùgan ganan une unique pièce de 1OO francs

gàna→̌ gànan.gàna; gwàna; gwànan.

v. raser (complètement, mettre à nu).

Ganadugu→̌

n.prop. TOP, Ganadougou (village, commune de Niéna, cercle et région de Sikasso).

gánamasan→̌ gwánamasan.

adj. à moitié mûr. gána. bìlen ní gánamasan des mûres et des presque mûres

gánan→̌→ 3 gána; gwánan; gwána.

n. pièce de monnaie.

gánan→̌→ 21 gána; gwána; gwánan.

adj. 1 • célibataire. mùsontan. cɛ̀ ganan vieux garçon

2 • sans partenaire. mùru ganan un couteau sans sa gaine

3 • isolé, unique. mùgan ganan une unique pièce de 1OO francs

gànan→̌ gàna; gwàna; gwànan.

v. raser (complètement, mettre à nu).dí.

gánatìgɛ( gombo couper ) járatìgɛ; yáratìgɛ; járantìgɛ.

v. trancher. tìgɛ.

1 • 

2 • résoudre, décider.

3 • traverser. cɛ̀rɔ, cɛ́tìgɛ, sɔ̀tìgɛ, tɛ̀mɛ.

gánaya( célibataire *abstractif ) gwánaya.

n. célibat (état de vieux garçon, de vieille fille).cɛ̀ganaya, cɛ̀ntanya, fúrubaliya, fúrukɛbaliya, mùsoganaya, mùsontanya.

Ganbi→̌

n.prop. NOM.CL.

Ganbi→̌ Voir entrée principale : Ganbiya.

n.prop. TOP, Gambie (pays).

Ganbiya→̌ Ganbi.

n.prop. TOP, Gambie (pays).

Gancɔ→̌ Gwancɔ.

n.prop. NOM.F (nom féminin).

Ganda→̌

n.prop. Ganda (Ganda Izo, une milice songhaï et peule formée en 2012).

Gandeega→̌

n.prop. NOM.CL.

Gandiki→̌

n.prop. NOM.M (nom masculin).

gàndùgura→̌ nkànkoolo.nkànkolo; nkànkoroba; nkàntoroba.

n. arbre Strychnos spinosa (arbre ---> 5 / 9 m). Catégorie : loga. (fruits comestibles).

gànfaa→̌→ 5 gwànfaa.

n. sac de selle.

gànfɛlɛ→̌ nsànfala.nsànfɛlɛ; zànfala; gànfɛlɛ; nkànfɛlɛ; nsànfalanfalan.

n. maladie cutanée, pytiriasis versicolor, dartre (taches squameuses disséminées sur la peau). dà, kàbabilen.

gànga→̌ kànkàn.gànkàn; kàanga; gànga.

v. s'interposer.

1 • dresser pour barrer. ɲɛ́nɛ kànkàn dá lá ! dresse le secco devant l'ouverture de la porte !

2 • faire obstacle.

gànga→̌ kànkàn.gànkàn; kàanga; gànga.

n. interposition, obstacle. bàliko, bànamini.

gàngalaba→̌ kànkalǐbá.kànkàlíba; kànkálabà; gàngalaba; kɛ̀nkaliba.

n. quinquéliba, kinkéliba, Teclea sudanica.

gángalanwu→̌ Voir entrée principale : gágalanwu.

onomat. patatras (chute brutale de métal plat).

gángan→̌→ 2 góngo; góngon; gòngon.

n. tambour d'annonce (à deux faces, frappé avec des baguettes; aussi une boite ou une bassine utilisées comme des percussions; ton haut pour la plupart des locuteurs, bas pour certains).


gàngan (tambour pour les annonces, avec ses deux faces en peaux et ses baguettes)
photo Valentin Vydrine

gángan→̌ gɔ́ngɔn.gángan; gwángwan.

n. poussière. gɔ́ngɔn dálen bɛ́ à ká jí kàn il y a de la poussière déposée sur son eau

gàngan→̌→ 1

n. écurie. sògangan écurie

gàngan→̌ gònkan; gànkan; ngànka; ngànga.

n. petit tambour cylindrique.

gàngàn→̌→ 2 gànkàn.

v. étendre, étaler, déployer, pendre (linge, tissu).fɛ̀nsɛn, láfɛ̀nsɛn, sɛ́ɛnɛ, tɔ̀nɔ, yánkan, yɛ́gɛn, yɛ́rɛkɛ, yèbeyaba. fìnikola bɛ fìni gànkan jùru lá la laveuse pend le linge sur la corde

gàngara→̌ gwàngwàra.

n. palissade (en tiges de mil ou en paille entre deux séries de piquets).jása.

Gangaran→̌

n.prop. TOP, Gangaran (massif montagneux, cercle de Kita).

gángaran→̌

adv. bruit violent.

gánge→̌ gánke; gànke.

n. 1 • utérus (organes féminins, spécialement : utérus et trompes).bángenugu, bángeso, dénso, dɛ́bɛ, sókɔnɔna, uterisi.

2 • maux de ventre d'origine génitale.

gángedimi( utérus souffrance ) gánkedimi.gánkekɔnɔdimi; gángekɔnɔdimi.

n. règles douloureuses.

(ou douleurs suite d'accouchement).1 • 

2 • dysmenorrhée.

gángekɔnɔdimi( utérus ventre souffrance ) gánkedimi.gángedimi; gánkekɔnɔdimi.

n. règles douloureuses.

(ou douleurs suite d'accouchement).1 • 

2 • dysmenorrhée.

gánjalanna( gombo sec sauce ) gwánjalanna.

n. sauce au gombo séché.

ganjan→̌→ 1

n. pantalon de chasseur (sans bouffant, moulé aux jambes).sígikulusi.

gànkala( reste.des.tiges.de.mil tige ) gwànkala.

n. vieilles tiges de mil (laissées dans les champs).

gànkan→̌ gàngan.gònkan; gànkan; ngànka; ngànga.

n. petit tambour cylindrique.

gànkàn→̌ gàngàn.gànkàn.

v. étendre, étaler, déployer, pendre (linge, tissu).yèbeyaba. fìnikola bɛ fìni gànkan jùru lá la laveuse pend le linge sur la corde

gànkàn→̌ kànkàn.gànkàn; kàanga; gànga.

v. s'interposer.

1 • dresser pour barrer. ɲɛ́nɛ kànkàn dá lá ! dresse le secco devant l'ouverture de la porte !

2 • faire obstacle.

gànkàn→̌ kànkàn.gànkàn; kàanga; gànga.

n. interposition, obstacle. bàliko, bànamini.

gánke→̌→ 1 gánge.gánke; gànke.

n. 1 • utérus (organes féminins, spécialement : utérus et trompes).

2 • maux de ventre d'origine génitale.

gánkedimi( utérus souffrance ) gángedimi; gánkekɔnɔdimi; gángekɔnɔdimi.

n. règles douloureuses.

(ou douleurs suite d'accouchement).1 • 

2 • dysmenorrhée.

gánkekɔnɔdimi( utérus ventre souffrance ) gánkedimi.gángedimi; gángekɔnɔdimi.

n. règles douloureuses.

(ou douleurs suite d'accouchement).1 • 

2 • dysmenorrhée.

Gànkura→̌ Gwànkura.

n.prop. NOM.F, Gouankoura (nom d'une fille née le jour de la cérémonie de la société secrète Komo).

gánni→̌

adv. autrefois. fɔ́lɔfɔlɔ, fɔ́lɔ̀, gále, kàkɔrɔ, kúnunkò.

gánsan→̌→ 67 gwánsan.

adv. inutilement. fúfalaki, fú.

1 • sans raison. à tɛ́ kɛ́ gánsan on ne le fait pas sans raison

2 • gratuitement.

gánsan→̌→ 164 gwánsan.

adj. 1 • gratuit. fúlama.

2 • inutile. cíntan, fúfàfu, fú, kùnntan, tɔ̀kajɛ̀, ɲɛ̀cintan, ɲɛ̀kontan.

3 • ordinaire. séli tɛ́ bì, nká dón gánsan tɛ́ ce n'est pas une fête aujourd'hui, mais ce n'est pas un jour ordinaire

gánsan→̌ gwánsan.

n. chose ordinaire.

gánse→̌→ 5→n : 10 gánsi.

v. publier, faire savoir, annoncer, faire de la publicité. kófɔ, wéleda.

Gànse→̌ Gwànse.

n.prop. NOM.F, Gouansé (nom d'une fille née le jour de la cérémonie de la société secrète Komo).

Ganseni→̌ Gansenin.Gwansenin; Gwanseni.

n.prop. NOM.F (nom féminin).

Gansenin→̌ Gwansenin; Ganseni; Gwanseni.

n.prop. NOM.F (nom féminin).

gánsi→̌→ 1→n : 10 Voir entrée principale : gánse.

v. publier, faire savoir, annoncer, faire de la publicité. kófɔ, wéleda.

gànso( fourneau maison ) gwànso.

n. fourneau (des forgerons).gàn.

Gansun→̌

n.prop. NOM.F (nom féminin).

Gantɛnɛ→̌

n.prop. NOM.F (nom féminin).

gantiriyowani→̌→n.prop : 1

n.prop. Gantrioine. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

gàntɔ( fièvre *statif ) gwàntɔ.

n. malade, fiévreux. bànabagatɔ.

gántɔ̀nná( sauter nuque à ) gwántɔ̀nná.

n. galago du Sénégal, Galago.senegalensis (primate, taille d'un petit rat, sauteur ---> 7m., de moeurs nocturnes). pán-tɔ̀n-ná, ntɔ́rɔ.

gàntugu( fourneau bras ) gwàntugu.

n. fournaise (extraction du fer par) haut fourneau, creuset (traditionnel). gàntuguda.

gàntuguda( fournaise [ fourneau bras ] bouche )

n. fournaise. gàntugu.

gàɲɛ( foyer oeil ) gwàɲɛ.

n. intervalle entre les pierres du foyer.

Gàɲi→̌→n.prop : 1

n.prop. NOM.M (nom masculin).

Gaɲiwa→̌

n.prop. TOP, Gagnoa (nom de lieu).

Gáo→̌ Gáwo.Gáo; Gàwo.

n.prop. TOP, Gao (ville à l'est du Mali).

gára→̌→ 8 gáran.gwáran; gára; ŋára; ŋáran; ngáran.

n. 1 • entrave (pour les chevaux; pour les fous furieux).

2 • cerclage (des greniers, des toits de paille).

gára→̌ gáran.gwáran; gára; ŋára.

v. entraver.

gára→̌ gári.gáari; gára; gárɛ.

n. gare.

gàra→̌→n : 4 gɛ̀rɛ.gwɛ̀rɛ; gàra; gwàra.

v. 1 • s'approcher. màdon. kàna gɛ̀rɛ tásuma ná ! ne t'approche pas du feu !

2 • approcher qc. gɛ̀rɛ ń ná ! à gɛ̀rɛ ń kɔ́rɔ ! approche-le de moi !

Gárabà→̌

n.prop. NOM.M (nom masculin).

gàrabagaraba→̌ gàlabagalaba.gwàlabagalaba.

v. bâcler (agir à la va-vite).

gàrabagaraba→̌ Voir entrée principale : gàlabagalaba.

adv.p. à la va-vite.

gárabali→̌→ 2 ngárabali.

n. marché aux bestiaux.

gàrabasa→̌→ 1 gàrabaso.gàrabasu.

v. agir brusquement.

gàrabaso→̌ gàrabasa; gàrabasu.

v. agir brusquement. gíribasa.

gàrabasu→̌→ 1 gàrabaso.gàrabasa.

v. agir brusquement.

gáradi→̌→ 1

n. fusil (à pierre gros et court).cìpo, gàtan, làsasi, lònkan, lɔ̀ɔsi, màrifa.

gáradi→̌→ 5

n. garde. bìla, gáridi, kàlifa, làmara, màra, sàbarabatigi.

gáradi→̌

v. garder. kɔ̀nɔgɛ́n, lámàra, lásàgon, màra.

gáragàra→̌ gwáragwàra.

n. 1 • ganga sénégalais, Pterocles.exustus.

2 • ganga de Gambie, Pterocles.quadricinctus.

3 • ganga tacheté, Pterocles.senegallus (taille d'une tourterelle, ne perchent pas, volent vite et droit en groupes, nid sur le sol). bàla-kà-wúli.

gàragara→̌ gàaragaara.gàragara; gwàaragwaara; gwàragwara.

n. brancard.

gàraka→̌ gwàraka.

v. corriger, bien éduquer. lákùru, látilen, ntìri, tílen.

gárakasa→̌ gwárakasa.

onomat. bruit de chute. bíri, gíriwu, táli.

Garala→̌

n.prop. TOP, Garala (village, région de Mopti).

gáralan( entraver *instrumental )

n. vis. gɛ̀rɛntɛlan.

Garali→̌

n.prop. TOP.

Garalo→̌

n.prop. TOP, Garalo (commune, cercle de Bougouni, région de Ségou).

garamɔkizɔni→̌→n.prop : 1

n.prop. Gramoxone, désherbant. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

gáramu→̌→ 192

n. gramme. Note : néologisme kb 7/05 p.8

gáran→̌→ 8 gwáran; gára; ŋára; ŋáran; ngáran.

n. 1 • entrave (pour les chevaux; pour les fous furieux).tòro.

2 • cerclage (des greniers, des toits de paille).

gáran→̌ gwáran; gára; ŋára.

v. entraver. féreke.

Garan Basamu→̌

n.prop. TOP, Grand Bassam (nom de lieu).

gàrana→̌ gàrina; gàrna. Source : Ar. jarn 'petit mortier'?

n. corne à poudre.

gáranke→̌→ 37

n. cordonnier.

gáranti→̌→ 6

n. garantie.

gáranti→̌

v. garantir.

gàrasɛgɛ→̌ gàrijɛgɛ.gàrisɛgɛ; gàrijigɛ; gàrjɛgɛ; gɛ̀rɛjigɛ; gɛ̀rɛsɛgɛ; gàrasɛgɛ. Ar. ar-rizq 'subsistance, chance'

n. 1 • chance.

2 • progéniture.

3 • grossesse. kɔ́nɔmaya, kɔ́nɔta, kɔ́nɔɲɛ, lásiri. ní mùso mɛ́na ń'á má gàrijɛgɛ sɔ̀rɔ... si l'épouse reste longtemps sans entrer en grossesse

gárasi→̌→ 1

n. garage. gàrasi. U bɛ na ni wariwalisi minnu ye, bɔ kɛra o ɲɔgɔnna dɔ kan garasi dɔ kɔnɔ Bɛliziki faaba la yen; a falen bɛ sefawarijugu la tewu.(Kibaru n°400, 2005) ETRG.FRA.

gàrasi→̌→ 1 Source : Fr. garage.

n. garage. gárasi.

gárawu→̌

adv. avec violence (et soudaineté). ù yé sòn mìnɛ gárawu ! ils ont attrapé le voleur "garawu"!

gárɛ→̌ gári.gáari; gára; gárɛ.

n. gare.

gári→̌→ 8 gáari; gára; gárɛ.

n. gare.

gàri→̌ nkàri; ngàri; nkɛ̀ru.

n. poisson Schilbe mystus, poisson Eutropius niloticus. nkàrifin, nkɛ̀ru, nkàrijɛ.

gàribu→̌→ 14 gèrebu.

n. élève-marabout (qui fait de la mendicité).

gàribuya( élève-marabout *abstractif )

n. mendicité (des jeunes élèves-marabouts).hìdaya, sárakaminɛ.

gáridi→̌→ 9

n. garde. bìla, gáradi, kàlifa, làmara, màra, sàbarabatigi.

garidiɲɛn→̌

n. gardien. dákɔlɔsila, gáradi. Mɔgɔ min ni tora kasaara in na, o tun ye du in kɔlɔsibaga ye n'an ko a ma « garidiɲɛn ».(Kibaru 519, 2014) Syn : kɔ̀lɔsibaa. ETRG.FRA.

Garigando→̌

n.prop. TOP, Gargando (village et commune, cercle de Goundam, région de Tombouctou).

gàrijɛgɛ→̌→ 27→n : 2 gàrisɛgɛ; gàrijigɛ; gàrisigɛ; gɛ̀rɛsɛgɛ; gɛ̀rɛjigɛ.

v. 1 • avoir de la chance. né gàrijɛgɛra àrajo lá j'ai gagné une radio

2 • concevoir (femme). à mùso gàrijɛgɛra sa femme est tombée enceinte

gàrijɛgɛ→̌→ 81 gàrisɛgɛ; gàrijigɛ; gàrjɛgɛ; gɛ̀rɛjigɛ; gɛ̀rɛsɛgɛ; gàrasɛgɛ. Ar. ar-rizq 'subsistance, chance'

n. 1 • chance. kùnnandiya, kùntere, nɛ̀lɛ, sàbaba, tère.

2 • progéniture.

3 • grossesse. kɔ́nɔmaya, kɔ́nɔta, kɔ́nɔɲɛ, lásiri. ní mùso mɛ́na ń'á má gàrijɛgɛ sɔ̀rɔ... si l'épouse reste longtemps sans entrer en grossesse

gàrijɛgɛfolofolo( chance abandonner )

n. malchance. kára, kùnnangoya, kùnnasiri, nèri, sèngoya.

gàrijɛgɛma( chance *comme de )

adj. 1 • chanceux. kùnnandi.

2 • enceinte. kɔ́nɔma.

gàrijɛgɛtigi( chance maître )

n. 1 • chanceux. kùnnandi.

2 • enceinte.

gàrijigɛ→̌→ 1→n : 2 gàrijɛgɛ.gàrisɛgɛ; gàrijigɛ; gàrisigɛ; gɛ̀rɛsɛgɛ; gɛ̀rɛjigɛ.

v. 1 • avoir de la chance. né gàrijɛgɛra àrajo lá j'ai gagné une radio

2 • concevoir (femme). à mùso gàrijɛgɛra sa femme est tombée enceinte

gàrijigɛ→̌ gàrijɛgɛ.gàrisɛgɛ; gàrijigɛ; gàrjɛgɛ; gɛ̀rɛjigɛ; gɛ̀rɛsɛgɛ; gàrasɛgɛ. Ar. ar-rizq 'subsistance, chance'

n. 1 • chance.

2 • progéniture.

3 • grossesse. kɔ́nɔmaya, kɔ́nɔta, kɔ́nɔɲɛ, lásiri. ní mùso mɛ́na ń'á má gàrijɛgɛ sɔ̀rɔ... si l'épouse reste longtemps sans entrer en grossesse

gàrina→̌→ 3 gàrana.gàrina; gàrna. Source : Ar. jarn 'petit mortier'?

n. corne à poudre.

gàrisɛgɛ→̌→ 19 gàrijɛgɛ.gàrijigɛ; gàrjɛgɛ; gɛ̀rɛjigɛ; gɛ̀rɛsɛgɛ; gàrasɛgɛ. Ar. ar-rizq 'subsistance, chance'

n. 1 • chance.

2 • progéniture.

3 • grossesse. kɔ́nɔmaya, kɔ́nɔta, kɔ́nɔɲɛ, lásiri. ní mùso mɛ́na ń'á má gàrijɛgɛ sɔ̀rɔ... si l'épouse reste longtemps sans entrer en grossesse

gàrisɛgɛ→̌→ 1→n : 2 gàrijɛgɛ.gàrijigɛ; gàrisigɛ; gɛ̀rɛsɛgɛ; gɛ̀rɛjigɛ.

v. 1 • avoir de la chance. né gàrijɛgɛra àrajo lá j'ai gagné une radio

2 • concevoir (femme). à mùso gàrijɛgɛra sa femme est tombée enceinte

gàrisigɛ→̌→n : 2 gàrijɛgɛ.gàrisɛgɛ; gàrijigɛ; gàrisigɛ; gɛ̀rɛsɛgɛ; gɛ̀rɛjigɛ.

v. 1 • avoir de la chance. né gàrijɛgɛra àrajo lá j'ai gagné une radio

2 • concevoir (femme). à mùso gàrijɛgɛra sa femme est tombée enceinte

gàrjɛgɛ→̌ gàrijɛgɛ.gàrisɛgɛ; gàrijigɛ; gàrjɛgɛ; gɛ̀rɛjigɛ; gɛ̀rɛsɛgɛ; gàrasɛgɛ. Ar. ar-rizq 'subsistance, chance'

n. 1 • chance.

2 • progéniture.

3 • grossesse. kɔ́nɔmaya, kɔ́nɔta, kɔ́nɔɲɛ, lásiri. ní mùso mɛ́na ń'á má gàrijɛgɛ sɔ̀rɔ... si l'épouse reste longtemps sans entrer en grossesse

gàrna→̌ gàrana.gàrina; gàrna. Source : Ar. jarn 'petit mortier'?

n. corne à poudre.

Garuwa→̌

n.prop. TOP, Garoua (une ville au nord de Cameroun).

gásaba→̌ gwásaba.

n. côte, flanc. bárasakolo, bárasa, gásabakolo, kɔ̀gɔjida, sábakolo, bère, kɛ̀rɛ, sába, gálaka.

gàsaba→̌ kàsaba.

v. se hâter. mára.

gásabadimi( côte souffrance ) gwásabadimi.

n. point de côté, névralgie intercostale. kɛ̀rɛdimi, sínkɔrɔntalen.

gásabakolo( côte os ) gwásabakolo.

n. côte. bárasakolo, bárasa, gálaka, gásaba, kɔ̀gɔjida, sábakolo.

gásabakolomɛrɛnin( côte [ côte os ] non.mûr *diminutif ) gwásabakolomɛrɛnin.

n. cartilage costal.

gásabalabankolo( côte dernier [ *causatif terminer ] os ) gwásabalabankolo.

n. côte flottante.

gásaki→̌ nkásaki.gásaki; kásaki.

adv. proéminent.

gàsaki→̌ nkàsaki.gàsaki; kàsaki.

v. 1 • montrer dents, montrer les dents (animaux, hommes; type de grimace).

2 • ouvrir grand les yeux. ɲɛ́fwàn.

Gasama→̌

n.prop. NOM.CL.

gàsan→̌ nkàsan; nkàsa.

n. herbe Ipomoea muricata (plante herbacée volubile (tiges à aiguillons trapus et charnus)). Catégorie : conv.

gàsi→̌→ 48 gàasi. Source : Ar. baʕs = mal ?

n. 1 • tort. hàkɛ, jàlaki.

2 • offense. bàgamako, dɔ́gɔyama.

3 • gêne.

4 • égard, considération. dòn màa gàsi lá offenser qqn, lui causer du tort, de la gênesé t'á yé kà ò gàsi díla il n'a pas les moyens de réparer ce tort

gàsima→̌

adj. 1 • offensant. gàsimakuma / gàsimako...

2 • vénéré. à táara à kùndógo bàtoso gàsimaba dɔ́ kɔ́nɔ il est allé se réfugier dans un temple très vénéré (2 Ch 4, 33)

gàsintanya( tort *privatif *abstractif )

n. impudence, effronterie, manque d'égards. fásannenya, kùnnatigɛ, sáamɛntanya, ɲɛ́malobaliya, kùnnatigɛlenya, màlobaliya, sìritigɛlenya, ɲɛ́donya, ɲɛ́nagɛlɛya.

gásiwali→̌→ 2 gázuwali.gásuwali; gásiwali.

n. gasoil.

gásiwali→̌→ 2 Voir entrée principale : gázuwali.

n. gázuwali; gásuwali. gasoil. Gasiwali litiri 49.000 ani tulu litiri 650 dira Tumutu sɛnɛkɛlaw ma u ka motopɔnpuw labaarali kama.(Kibaru 535, 2016) ETRG.FRA.

gàso→̌→ 1 gwàso.

v. fermer. bólolatugu, túgu. ù yé dá gàso à dá lá ils lui ont claqué la porte au nez

gàso( foyer maison ) gwàso.

n. cuisine (case(-paillotte) servant de cuisine).gàda, gà, kizini, tóbili. gàbugu.

gásuwali→̌ gázuwali.gásuwali; gásiwali.

n. gasoil.

gásuwali→̌ Voir entrée principale : gázuwali.

n. gásiwali; gázuwali. gasoil. Gasiwali litiri 49.000 ani tulu litiri 650 dira Tumutu sɛnɛkɛlaw ma u ka motopɔnpuw labaarali kama.(Kibaru 535, 2016) ETRG.FRA.

gàtan→̌ gwàtan.

n. fusil (traditionnel, à canon de petit diamètre).cìpo, gáradi, làsasi, lònkan, lɔ̀ɔsi, màrifa.

gàtigi( foyer maître ) gwàtigi.

n. chef de la famille.

Gatiya→̌

n.prop. ABR, GATIA, Groupe autodéfense touareg Imghad et alliés (groupe armé créé le 14 août 2014).

gato→̌→ 1

n. gâteau. dídɛgɛ. Kɛrɛnkɛrɛnnenya la kumumafɛn minnu bɛ dilan iziniw na n'u bɛ kɛ gatow, kuruwasanw, biriyɔsi, piza ani komitɛrɛ jirannenw na.(Kibaru 500, 2013) ETRG.FRA.

Gáùsu→̌ Gáwùsu.

n.prop. NOM.M (nom masculin).

gàwa→̌→ 3

n. rustre.

gàwale→̌ gàwali.gàwɔli; gàwulen. Fula gaawal

n. lance, javelot (à l'extrémité barbelée).

gàwali→̌→ 11 gàwale; gàwɔli; gàwulen. Fula gaawal

n. lance, javelot (à l'extrémité barbelée).tàma.

Gáwo→̌→n.prop : 1 Gáo; Gàwo.

n.prop. TOP, Gao (ville à l'est du Mali).

gàwɔli→̌ gàwali.gàwale; gàwulen. Fula gaawal

n. lance, javelot (à l'extrémité barbelée).

gáwula→̌ gáwulo.gáwulɛ; gáwulɔ.

n. griot (classe de griots: effrontés, n'hésitent pas à maudire).

gàwulen→̌ gàwali.gàwale; gàwɔli. Fula gaawal

n. lance, javelot (à l'extrémité barbelée).

gáwulɛ→̌ gáwulo.gáwula; gáwulɛ; gáwulɔ.

n. griot (classe de griots: effrontés, n'hésitent pas à maudire).

gáwulo→̌ gáwula; gáwulɛ; gáwulɔ.

n. griot (classe de griots: effrontés, n'hésitent pas à maudire).jèlikɛ, jèli, ŋàara.

gáwulɔ→̌ gáwulo.gáwula; gáwulɛ; gáwulɔ.

n. griot (classe de griots: effrontés, n'hésitent pas à maudire).

Gáwùsu→̌ Voir entrée principale : Gáùsu.

n.prop. NOM.M (nom masculin).

gázi→̌→ 21

n. gaz. fíɲɛ.

gazikariboniki→̌

n. gaz carbonique. Fiɲɛ fan ɲuman ye « ɔkisizɛni » ye, a fan jugu ye « gazikariboniki » ye. (Kibaru 525, 2015) ETRG.FRA.

gazolini→̌→ 2

n. gazole, gazoline. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

gázuwali→̌→ 3 gásuwali; gásiwali.

n. gasoil.

Gbékeduu→̌

n.prop. TOP, Gbekedou (une ville en Guinée Forestière).

Gben Kɔɔjida→̌ Gbenkɔɔijida.

n.prop. TOP, Côte d'Ivoire (nom de lieu). Kɔ́nɔwari.

Gbenkɔɔijida→̌ Voir entrée principale : Gben Kɔɔjida.

n.prop. TOP, Côte d'Ivoire (nom de lieu). Kɔ́nɔwari.

Gboɛta→̌

n.prop. NOM.CL.

gédewu→̌→ 3

onomat. bruit d'un objet lourd qui tombe.

Gée→̌ Voir entrée principale : Géjuma.

n.prop. NOM.M (Gée est une forme diminutive).

gèese→̌ gèse.gèese; gwèse.

n. fil (de chaîne). fàama ká gèse yé fàantan yé le fil de chaîne du riche c'est le pauvre (prov)

gèeseda( fil créer ) gèseda.gèeseda; gwèseda.

n. tissage.

gèesedala( fil créer *agent permanent ) gèsedala.gèesedala; gwèsedala.

n. tisserand.

géga→̌ gwégwa.

n. culotte-chemise des circoncis. géga yé án ná kùlusidulɔki yé le "gwegwa", c'est notre culotte-chemise

gège→̌ nkèke.ngège; gège; gwègwe.

n. arbuste Maytenus senegalensis. Catégorie : céla. (buissonnant, épines de 1 / 5 cm portant deux feuilles au sommet). gègenin.

gègenin( arbuste.Maytenus.senegalensis *diminutif ) gwègwenin.

n. arbuste Maytenus senegalensis. (buissonnant, épines de 1 / 5 cm portant deux feuilles au sommet). nkèke. Catégorie : céla. ngège.

géjegeje→̌ gɛ́jɛgɛjɛ.

onomat. bien mûr, très solide, en forme, bien portant.

gèji→̌→ 7

n. mer, océan. dɛ́bɛ, kɔ̀gɔji.

Géjuma→̌ Gée.

n.prop. NOM.M (Gée est une forme diminutive).

gèjuma→̌→ 11 wòjuma, júma. Source : Ar. jumʕa.

n. vendredi. júmadonya, júmadon, gèjumadon.

gèjumakan( vendredi cou )

n. propos qui engagent l'avenir (promesse à tenir sous peine de retombées). dárɔkan.

géle→̌→ 8 gwéle.

n. arbre Prosopis africana. Catégorie : mimo. (arbre ---> 20 m, bois d'oeuvre, charbon de bois recherché par les forgerons).


A bɛ sumu furakɛ (Hesperian, Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018)

géle→̌→ 1 géren.gwéren.

n. terre ferme.

gèle→̌

n. surface nu (où l'herbe ne pousse pas).

gèlen→̌ gèlù; gwèlù.

n. surface (d'un champ, loti aux travailleurs).dá, fìyɛ, fɛ́rɛ, kɛ́nɛ, ɲɛ́.

gèlen→̌ gère.gwère; gwèren; gèren.

n. danse athlétique (chez les malinké).

gèlen→̌ gɛ̀nɛn.gɛ̀lɛn; gwɛ̀lɛn; gwɛ̀nɛn; gèlen.

n. tibia.

gélenkete→̌ gérekese; gérekete; gwérekete; gwérekese; gwérenkete.

adj. nu. bíɲɛ, fàrilankolon, kólon, kúlukùtu, lánkolon. ù sélitɔ, ù tɛ́ sé k'ù jɔ̀ dùgukolo gérekese kàn quand ils font leur prière, ils ne peuvent la faire sur le sol nu

géletali( arbre.Prosopis.africana ) gwéletali.

n. arbre Erythrophleum africanum. Catégorie : césa. (petit tali des savanes ; arbre ---> 8 / 15 m (son écorce ne contient pas de poison au contraire du 'tàli')).

gèlu→̌ gwèlu.

v. couper, trancher en morceaux. cáron, cérun, kàn, méseku, tìgɛ, tù, tɛ́rɛmɛ, pélu.

gèlù→̌ gèlen.gèlù; gwèlù.

n. surface (d'un champ, loti aux travailleurs).

gèlù→̌ gwèlù; ngèlu.

n. petit duc africain, Otus scops (le plus petit des hiboux,18cm !, aigrettes très développées).


gělǔ, gèélǔ ‘petit-duc africain’, těndǎ, tèéndǎ ‘ombrette’
Classes tonales mineures irrégulières AA (4-14)

gén→̌ gwén.

adv. fermeture rapide.

gén→̌→ 2 gwén.

v. planter, ficher (un couteau, les dents...)túru.

gén→̌→ 1 gwén.

n. marteau. gòsilan, marato, marito, mántaraka, tɔ́rilan.

gèn→̌ gɛ̀n.ncɛ̀n; ncɛ̀gɛn; ncɔ̀n; gèn.

n. bave de crapaud.

1 • 

2 • latex blanc (de certains végétaux).

gènde→̌→ 3 gène.

n. 1 • aire de battage.

2 • lieu d'exécution capitale.

gènde→̌ gɛ̀nɛ.gɛ̀nɛn; gène; gwène; gènde; gwènde.

v. 1 • serrer, gêner, être trop étroit (un vêtement, une chaussure; pour -- mà). sàbara nìn ká dɔ́gɔ í sèn mà, à bɛ́ gɛ̀nɛ à mà ces chaussures sont trop petites pour ton pied, elles le compriment

2 • bien fermer (queue).mɛ́ku.

3 • dresser. bàko, jɔ̀, màjɔ̀.

gène→̌→ 1 gènde.gène.

n. 1 • aire de battage.

2 • lieu d'exécution capitale.

gène→̌ gɛ̀nɛ.gɛ̀nɛn; gène; gwène; gènde; gwènde.

v. 1 • serrer, gêner, être trop étroit (un vêtement, une chaussure; pour -- mà). sàbara nìn ká dɔ́gɔ í sèn mà, à bɛ́ gɛ̀nɛ à mà ces chaussures sont trop petites pour ton pied, elles le compriment

2 • bien fermer (queue).mɛ́ku.

3 • dresser. bàko, jɔ̀, màjɔ̀.

génekàlan→̌ gwénekàlan.

n. aigle martial, Polemaetus.bellicosus (le plus grand aigle de savane claire, brun dessus, blanc tacheté dessous, chasse beaucoup les pintades).

géngele→̌→ 4 gwéngele.

adv. très sec, très dynamique. kásakasa, kɔ́k, kɔ́s, ŋánwu. í yé nɛ̀gɛnin tà géngele ! Í y'á bìla géngele ! à tɛ́na dɔ́ wɛ́rɛ fɔ́ nɛgɛninkan kɔ́ tu as pris un bout de métal "gling" ! Tu l'as rejeté "gling" ! Il ne fera pas d'autre bruit que celui d'un bout de métal (prov) (un tel ne changera plus !)

géngen→̌→ 10 gwéngwen.

v. clouer (il faut plusieurs coups ?)bánban, pénpe.

géngeren→̌

adv. solide et trapu.

gèngerenin( *diminutif )

n. autour gabar, Melierax.gabar (gris clair, croupion blanc, queue barrée, se tient longtemps caché dans le feuillage).

géni→̌→ 1 génin.

n. encens, rhizomes et jeunes pousses brûlés de Kyllinga, utilisés comme encens. súmadiyalan, wúsulan.

gèni→̌ gènu; gènin; gwèni; gòni; gɔ̀ni.

n. vène, Pterocarpus erinaceus, Picreus lanceolatus, palissandre africain, palissandre du Sénégal, santal rouge d’Afrique. Catégorie : papi. (arbre ---> 12 / 15 m; bois d'ébénisterie, sert à fabriquer les lames de balafon).






photos Charles Bailleul

génin→̌ Voir entrée principale : géni.

n. encens, rhizomes et jeunes pousses brûlés de Kyllinga, utilisés comme encens.

gènin→̌ gèni.gènu; gènin; gwèni; gòni; gɔ̀ni.

n. vène, Pterocarpus erinaceus, Picreus lanceolatus, palissandre africain, palissandre du Sénégal, santal rouge d’Afrique. Catégorie : papi. (arbre ---> 12 / 15 m; bois d'ébénisterie, sert à fabriquer les lames de balafon).

géninkunan→̌ gwéninkunan.

n. 1 • sorte d'encens (à partir des rhizomes de Cyperus esculentus).sárakatanɛ.

2 • arbre esp. dankari.

gènte→̌ gwènte.

n. amputé de la lèpre. bóloɲɔnsɔn tɛ́ gènte lá le "gente" n'a plus de doigts

gènu→̌ gèni.gènin; gwèni; gòni; gɔ̀ni.

n. vène, Pterocarpus erinaceus, Picreus lanceolatus, palissandre africain, palissandre du Sénégal, santal rouge d’Afrique. Catégorie : papi. (arbre ---> 12 / 15 m; bois d'ébénisterie, sert à fabriquer les lames de balafon).

gére→̌→ 15 gwére.

n. corne (de bétail).bíɲɛ, gàn.

gère→̌ gèlen; gwère; gwèren; gèren.

n. danse athlétique (chez les malinké).

gèrebu→̌ gàribu.gèrebu.

n. élève-marabout (qui fait de la mendicité).

gérefe→̌→ 4→n : 2 gréfe.

v. greffer. tùgu.

gérefe→̌ gréfe.

n. arbre greffé.

gerefiye→̌

n. greffier. O laɲinisɛbɛn bɛ di « gerefiye » ɲɛmɔgɔso kɔnɔ jamana sariyasunba lafasalibulon kɔnɔ yen. ETRG.FRA.

Gereguwari→̌

n.prop. NOM.ETRG, Grégoire.

gérekese→̌ gélenkete.gérekese; gérekete; gwérekete; gwérekese; gwérenkete.

adj. nu. ù sélitɔ, ù tɛ́ sé k'ù jɔ̀ dùgukolo gérekese kàn quand ils font leur prière, ils ne peuvent la faire sur le sol nu

gérekete→̌ gélenkete.gérekese; gérekete; gwérekete; gwérekese; gwérenkete.

adj. nu. ù sélitɔ, ù tɛ́ sé k'ù jɔ̀ dùgukolo gérekese kàn quand ils font leur prière, ils ne peuvent la faire sur le sol nu

gérema( corne *comme de ) gwérema.

adj. cornu. bíɲɛma.

géren→̌→ 8 gwéren; géle.

n. terre ferme.

géren→̌ gwéren.

adj. bouché. túlo geren dòn c'est un sourd, un malentendant

géren→̌→ 47→n : 29 gwéren.

v. 1 • boucher. dágeren, dánɔrɔ, dátugu, lágeren, nɔ́rɔ.

2 • damer. tàbadaa wò gérenna le tuyau de la pipe est bouchésóbili géren damer une terrasse

gèren→̌ gère.gèlen; gwère; gwèren; gèren.

n. danse athlétique (chez les malinké).

gèren→̌→ 3 gwèren.

n. fruit vert, fruit non-mûr.

gèren→̌→ 6 gwèren.

adj. 1 • vert, non-mûr (animal, personne).bínkɛnɛlama, bínma, kɛ́nɛ, námugulama, ɲùgujilama. (fruit). sì géren fruit vert de karité


Ń ye lèmurunba` gèren` dún.
‘J’ai mangé l’orange alors qu’elle était verte’.

Ń ye lèmurunba` dún, à gèren`.
‘J’ai mangé l’orange alors qu’elle était verte’.
31.1. L’adjectif en tant que prédicat second

Ń ye lèmurunba-w gèren` dún.
‘J’ai mangé les oranges alors qu’elles étaient vertes’.
31.2. La construction avec un prédicat second et la marque de pluriel

2 • jeune. mìsɛnman, mìsɛn, ncínin. bà géren une chevrettemàa dàn yé í gèren yé c'est dans sa jeunesse que l'homme est au maximum de ses forces

Gerenadi→̌

n.prop. TOP, Grenade (ville d'Espagne).

gèrenfin( vert noir )

adj. tout à fait vert.

gérengeren→̌ gwérengweren.

adj. très difficile. tìlema gérengeren fɛ̀ au plus fort de la saison sèchetíla.

gérenkanna→̌→ 6

n. littoral. ò yɔ́rɔnin bɛ́ɛ lá, jíkulu wúlila kà gérenkanna bɛ́ɛ mìnɛ en un instant, les vagues se sont élevées et ont envahi tout le littoral (kb 1/05 p 12)

gèrenkari( vert casser ) gwèrenkari.

adj. 1 • fruit cueilli avant d'être mûr.

2 • mort jeune.

gèrenkari( vert casser ) gwèrenkari.

n. 1 • fruit cueilli avant d'être mûr.

2 • mort jeune.

gèrentigɛ( vert couper ) gwèrentigɛ; gɛ̀rɛntɛgɛ.

v. 1 • gauler des fruits.

2 • flanquer par terre.

gerewu→̌

n. grève. báarabila, gɛrɛwu. Nowanburukalo tile 28 an ka jagokɛlaw tun y'u ka baara lajɔ k'a sababu kɛ gerewu ye. U ka gerewu sababu ye gufɛrɛneman ka jagoko sariya latimɛbaliya ye.(Kalamɛnɛ n°7, 1993) ETRG.FRA.

gèse→̌→ 40 gèese; gwèse.

n. fil (de chaîne).gáari. fàama ká gèse yé fàantan yé le fil de chaîne du riche c'est le pauvre (prov)

gèse→̌→ 1→n : 1 ngèsen; ngèse; kèsen; nkìsin.

v. 1 • salir, rendre terne, décolorer (de manière indélébile).díridara, fòlokoto, fúsuku, lánɔgɔ, mànɔ́gɔ, nɔ́gɔ, nɔ́rɔkɔ, ɲɔ̀gɔri, ɲɛ́manɔgɔsi, ɲɛ́manɔgɔ. súgunɛkɛ bɛ́ fìni ngèsen le pipi marque le linge

2 • retarder la croissance. bàna yé dénmisɛn ìn ngèsen la maladie a retardé la croissance de cet enfant

gèseda( fil créer ) gèeseda; gwèseda.

n. tissage.

gèsedala( fil créer *agent permanent ) gèesedala; gwèsedala.

n. tisserand.


Gèsedala bɛ fìnikɔnɔ` dila, Ségou, 2009
Bogolans Soroblé

Gèsedala, n’à ka fàle ̀ dùn, à bɛ dɔra gále dá.
Quand le tisserand veut voler le fil de trame, il tisse tout de même d’abord la première bobine.

gèsekolo( fil os ) gwèsekolo.

n. 1 • rouleau de tissu (une seule bande).


gèsekolo (ici au sens de : fuseau voir jɛ̀nɛ)
photo Valentin Vydrine

2 • bobine de fil.

gésenbe→̌

n. arbre Bauhinia rufescens ('pied de chèvre'). Catégorie : césa. sìfilɛjirinin.

géte→̌ gwéte.

adv. très petit de taille. kàrisa ká sùrun géte ! un tel est tout petit !

gétekuru→̌

n. nain (personne, animal).kùɲu, màsafɛn.

gètere→̌ gwètere. Source : Ar. qa:ṭiʕ 'voleur de grand chemin' ?

n. soudard.

gétu→̌ gwétu.

adv. petit et fort.

gètura( porc taureau ) jètura.jɛ̀tura; jɛ̀ntura.

n. taureau (pour la reproduction).

Gey→̌

n.prop. NOM.CL.

Gèyita→̌Daabɔ.

n.prop. NOM.CL.

gɛ̀dɛgɛdɛ→̌ gwɛ̀dɛgwɛdɛ.

v. gronder au loin. sán bɛ́ gɛ̀dɛgɛdɛ ça tonne dans le lointain

gɛ̀dɛgɛdɛ→̌ gwɛ̀dɛgwɛdɛ.

v. durcir. gɛ̀lɛya, kàron, lágɛ̀lɛya. sánji bɛ́ dùgukolo fàri dákɛnyɛ, tìle b'á gɛ̀dɛgɛdɛ la pluie tasse et aplanit le terrain, le soleil le durcit

gɛ́ɛri→̌ gáari.gɛ́ɛri; káari.

n. fil, fil à coudre, fil à tisser.

gɛ́ɛru→̌ gwɛ́ɛru.

adv. tout près. kàna tɛ̀mɛ à kɔ́rɔ gɛ́ɛru ! ne passe pas si près !

gɛ̀fɛ→̌ gɔ̀fɛ.gɛ̀fɛ; gwɛ̀fɛ; gwɔ̀fɛ.

n. houe (à manche recourbé et à large fer).

gɛ́jɛgɛjɛ→̌ géjegeje.gɛ́jɛgɛjɛ.

onomat. bien mûr, très solide, en forme, bien portant.

gɛ́lɛ→̌→ 19 gála; gwɛ́lɛ; gwála.

n. 1 • plate-forme, estrade publique (sur les places des villages). (en rondins rapprochés posés sur des pieux).


gɛ́lɛ (plateforme, sur une place de village)
photo Valentin Vydrine

2 • mirador (dans les champs).gála.

gɛ́lɛ→̌→ 3 gwɛ́lɛ.

n. 1 • défense d'animal.

2 • incisive énorme (qui dépasse la normale).

gɛ̀lɛ→̌→ 8 gwɛ̀lɛ.

n. canon (arme).dáburu.

gɛ̀lɛ→̌→ 211 gɛ̀lɛn.gwɛ̀lɛn; gɛ̀lɛ; gwɛ̀lɛ.

adj. difficile. à gɛ̀lɛn yé nàfolontanya yé le pénible, c'est la pauvreté

gɛ́lɛcɛ( défense.d'animal mâle )

n. termite soldat.

gɛ̀lɛcɛ( mâle )

n. homme stérile (dont aucne femme n'a d'enfants). Syn : cɛ̀jalan.

gɛ̀lɛden( canon enfant ) gwɛ̀lɛden.

n. obus, boulet de canon. obi.

gɛ́lɛkɛ→̌

v. 1 • grandir, se développer. báliku, bònyaya, bònya, mɔ̀gɔya, sánkɔrɔtà.

2 • devenir puissant (sexuellement).

3 • reprendre des forces. bànabaatɔ gɛ́lɛkɛra le malade a repris des forces

gɛ̀lɛn→̌→ 12 gɛ̀lɛ; gwɛ̀lɛn; gwɛ̀lɛ.

vq. 1 • dur. dùgukolo ká gɛ̀lɛn le sol est dur

2 • difficile (prix).bìlen, gàn, gírin, gó. sɔ̀rɔ mán gɛ̀lɛn ce n'est pas difficile à obtenir

3 • cher. júgu. à da ka gɛ̀lɛn c'est cherà dá ka gɛ̀lɛn c'est un menteur impénitentà dùsu ka gɛ̀lɛn il a de l'aplomb, du sang froidà kùnkolo ka gɛ̀lɛn il est têtu, indocileà tɛ́gɛ ka gɛ̀lɛn il est avareà ɲɛ́ ka gɛ̀lɛn il est effronté

gɛ̀lɛn→̌→ 227 gwɛ̀lɛn; gɛ̀lɛ; gwɛ̀lɛ.

adj. difficile. bìlen, fìn, góman, gɛ̀lɛnman. à gɛ̀lɛn yé nàfolontanya yé le pénible, c'est la pauvreté

gɛ̀lɛn→̌→ 3 gɛ̀nɛn.gwɛ̀lɛn; gwɛ̀nɛn; gèlen.

n. tibia.

gɛ̀lɛn→̌ nkɛ̀lɛn.gɛ̀lɛn.

n. testicules. nkɛ̀lɛnkaliya gonflement des testicules

gɛ̀lɛnjɛ( tibia blanc )

n. colonisateur.

gɛ̀lɛnkala( tibia tige ) gɛ̀nɛnkala.gwɛ̀lɛnkala.

n. tibia.

1 • 

2 • patte (d'un oiseau).jɔ̀lan, sènkala, sèn.

gɛ̀lɛnkolo( tibia os ) gɛ̀nɛnkolo.gwɛ̀lɛnkolo.

n. 1 • tibia.

2 • canon du bétail.

gɛ̀lɛnman( dur *adjectivateur ) gwɛ̀lɛnman.

adj. difficile. bìlen, fìn, góman, gɛ̀lɛn.

gɛ̀lɛnya( dur *en verbe dynamique ) gɛ̀lɛya.gɛ̀lɛnya; gwɛ̀lɛya.

n. 1 • dureté, résistance, solidité.

2 • effort. bánban, dɛ̀ɛmɛdɛɛmɛ, káari, màgan, séko.

3 • difficulté.

4 • cherté de la vie, difficultés économiques.

gɛ̀lɛnya( dur *en verbe dynamique ) gɛ̀lɛya.gɛ̀lɛnya; gwɛ̀lɛya.

v. 1 • durcir.

2 • insister pour, recommander. à yé nìn gɛ̀lɛya ù mà... il leur a recommandé ceci

3 • s'efforcer (le prix de ...)bánban, cɛ́sìri, jíjà, jílajà, kára, kɛ́rɛtɛkɛrɛtɛ, pá, pí, tán. í gɛ̀lɛya kà nìn kɛ́ efforce-toi de faire ceci

4 • rendre difficile. bìlen, bù, góya.

5 • augmenter. bònya, láwàra, wàra. à y'á sɔ̀ngɔ gɛ̀lɛya il a rendu le prix inabordable

gɛ̀lɛya( dur *en verbe dynamique ) gɛ̀lɛnya; gwɛ̀lɛya.

n. 1 • dureté, résistance, solidité. kàanagɛlɛya.

2 • effort. bánban, dɛ̀ɛmɛdɛɛmɛ, káari, màgan, séko.

3 • difficulté.

4 • cherté de la vie, difficultés économiques.

gɛ̀lɛya( dur *en verbe dynamique ) gɛ̀lɛnya; gwɛ̀lɛya.

v. 1 • durcir (le prix de ...)gɛ̀dɛgɛdɛ, kàron, lágɛ̀lɛya.

2 • insister pour, recommander. à yé nìn gɛ̀lɛya ù mà... il leur a recommandé ceci

3 • s'efforcer. bánban, cɛ́sìri, jíjà, jílajà, kára, kɛ́rɛtɛkɛrɛtɛ, pá, pí, tán. í gɛ̀lɛya kà nìn kɛ́ efforce-toi de faire ceci

4 • rendre difficile. bìlen, bù, góya.

5 • augmenter. bònya, láwàra, wàra. à y'á sɔ̀ngɔ gɛ̀lɛya il a rendu le prix inabordable

gɛ̀lɛyalan( durcir [ dur *en verbe dynamique ] *instrumental ) gwɛ̀lɛyalan.

n. clef (pour serrer).kíle, kónɲin.

gɛ́n→̌→ 13 gwɛ́n.

v. aiguiser (au marteau, à la forge).cɛ̀ɛnku, dábɔ, dácɛ̀n, dádiya, dágɛn.

gɛ́n→̌→ 258→n : 30→v-v : 1 gwɛ́n.

v. 1 • chasser, poursuivre. nɔ̀fɛgɛ́n, nɔ̀mìnɛ. dònsokɛ yé sògo gɛ́n le chasseur a poursuivi l'antilope


Gɛ́nbaga tɛ́ án ká sàgaw lá.
‘Il n’y a pas de berger pour nos moutons’.
20.2. Suffixe –baga, nom d’agent occasionnel

2 • renvoyer. lásègin.

3 • garder les troupeaux.

gɛ̀n→̌ ncɛ̀n; ncɛ̀gɛn; ncɔ̀n; gèn.

n. bave de crapaud.

1 • 

2 • latex blanc (de certains végétaux).

gɛ̀nɛ→̌ gɛ̀nɛn; gène; gwène; gènde; gwènde.

v. 1 • serrer, gêner, être trop étroit (queue).cɔ̀ri, dóroko, dɛ̀rɛ, gɛ̀rɛntɛ, jíjà, mɔ́sɔn. (un vêtement, une chaussure; pour -- mà). sàbara nìn ká dɔ́gɔ í sèn mà, à bɛ́ gɛ̀nɛ à mà ces chaussures sont trop petites pour ton pied, elles le compriment

2 • bien fermer. mɛ́ku.

3 • dresser. bàko, jɔ̀, màjɔ̀.

gɛ̀nɛ→̌ kɛ̀ɲɛ.kɛ̀nɛ; gɛ̀nɛ.

n. pubis. nàakɔrɔla.

gɛ̀nɛgɛnɛ→̌→ 53 gɛ̀nɛngɛnɛn.gɛ̀nɛgɛnɛ; ngɛ̀nɛngɛnɛ; nkɛ̀nɛnkɛnɛn; kɛ̀lɛnkɛlɛn.

n. ganglion (du à une plaie).

gɛ̀nɛn→̌ gɛ̀nɛ.gɛ̀nɛn; gène; gwène; gènde; gwènde.

v. 1 • serrer, gêner, être trop étroit (un vêtement, une chaussure; pour -- mà). sàbara nìn ká dɔ́gɔ í sèn mà, à bɛ́ gɛ̀nɛ à mà ces chaussures sont trop petites pour ton pied, elles le compriment

2 • bien fermer (queue).mɛ́ku.

3 • dresser. bàko, jɔ̀, màjɔ̀.

gɛ̀nɛn→̌→ 2 gɛ̀lɛn; gwɛ̀lɛn; gwɛ̀nɛn; gèlen.

n. tibia. gɛ̀nɛnkala, gɛ̀nɛnkolo, npélenpelenkolo, pélenpelenkolo, sánankolo.

gɛ̀nɛngɛnɛn→̌→ 1 gɛ̀nɛgɛnɛ; ngɛ̀nɛngɛnɛ; nkɛ̀nɛnkɛnɛn; kɛ̀lɛnkɛlɛn.

n. ganglion (du à une plaie).kùru.

gɛ̀nɛngɛnɛn( testicules testicules ) nkɛ̀lɛnnkɛ̀lɛn; nkɛ̀lɛnkɛlɛn; kɛ̀lɛnkɛ̀lɛn.

n. adénopathie, adénite (inflammation des ganglions de l'aine).

gɛ̀nɛnkala( tibia tige ) gɛ̀lɛnkala; gwɛ̀lɛnkala.

n. tibia (d'un oiseau).gɛ̀nɛnkolo, gɛ̀nɛn, npélenpelenkolo, pélenpelenkolo, sánankolo.

1 • 

2 • patte. jɔ̀lan, sènkala, sèn.

gɛ̀nɛnkolo( tibia os ) gɛ̀lɛnkolo; gwɛ̀lɛnkolo.

n. 1 • tibia. gɛ̀nɛnkala, gɛ̀nɛn, npélenpelenkolo, pélenpelenkolo, sánankolo.

2 • canon du bétail.

gɛ́ngɛn( chasser chasser ) gwɛ́ngwɛn.

v. faire paître. fúla bɛ́ kà mìsi gɛ́n-gɛ́n kà nà le peul est en train de ramener les vaches

gɛ́ngɛnbaa( faire.paître [ chasser chasser ] *agent occasionnel ) gɛ́ngɛnbaga.gwɛ́ngwɛnbaa.

n. pasteur. ntòrikulu gɛ́ngɛnbaa, í tɛ́ dùsu, ń'ó tɛ́, í nà tɛ̀mɛ dɔ́ kàn le pasteur d'un troupeau de crapauds ne doit pas s'énerver, sinon il va en oublier un (prov)

gɛ́ngɛnbaga( faire.paître [ chasser chasser ] *agent occasionnel ) gɛ́ngɛnbaa; gwɛ́ngwɛnbaa.

n. pasteur. bágangɛnna, gɛ́nnikɛla, pasitɛri. ntòrikulu gɛ́ngɛnbaa, í tɛ́ dùsu, ń'ó tɛ́, í nà tɛ̀mɛ dɔ́ kàn le pasteur d'un troupeau de crapauds ne doit pas s'énerver, sinon il va en oublier un (prov)

gɛni→̌→ 1

n. gaine. múrǔfé. fura fosi tɛ ɛrini na. Ni a ka jugu kosɛbɛ aw bɛ se ka gɛni don walima ka a opere. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

gɛ́nkɛgɛnkɛ→̌

adv. lentement, doucement. dɔ́yi, kíisikaasa, kógoso, yóosoyooso, sɛ́lɛlɛlɛ, yɛ́rɛrɛ.

gɛ́nnikɛla( chasser *nom d'action faire *agent permanent ) gwɛ́nnikɛla.

n. pasteur. bágangɛnna, gɛ́ngɛnbaga, pasitɛri.

gɛ́nnina( chasser *nom d'action *agent permanent ) gwɛ́nnina.

n. berger. bágangɛnna, mìsigɛnna, sàgagɛnna.

gɛ́ɲɛ→̌→ 18 gwɛ́ɲɛ.

n. fouet. màninwolo, bùguninka.


gɛ́ɲɛ (fouet, chicotte)
photo Valentin Vydrine

gɛ́rɛ→̌ gɛ́rɛn; gwɛ́rɛn.

v. teindre en ocre.

gɛ́rɛ→̌→ 1 gɛ́rɛn.gɛ́rɛ; gwɛ́rɛn; gwɛ́rɛ.

n. ocre. fìni dònna gɛ́rɛ lá l'habit a été teint en ocre

gɛ̀rɛ→̌→ 149→n : 5 gwɛ̀rɛ; gàra; gwàra.

v. 1 • s'approcher. lɛ̀lɛ, màgɛ̀rɛ, sùrunya, térun, màdon. kàna gɛ̀rɛ tásuma ná ! ne t'approche pas du feu !

2 • approcher qc. gɛ̀rɛ ń ná ! à gɛ̀rɛ ń kɔ́rɔ ! approche-le de moi !

gɛ́rɛgɛ̀rɛ→̌→ 17 gwɛ́rɛgwɛ̀rɛ.

n. malheur inattendu. Ála k'án kísi gɛ́rɛgɛ̀rɛ mà ! que Dieu nous préserve de malheur subit ! gɛ́rɛgɛrɛsikaratimin tabagisme passif

gɛ̀rɛgɛrɛ→̌→ 9 gwɛ̀rɛgwɛrɛ.

adj. pur, sans mélange (se dit de l'or, de l'argent, de la nourriture, mais non des êtres animés).bɛ́rɛbɛ̀rɛ, jɛ́, sánuman.

gɛ̀rɛjigɛ→̌ gàrijɛgɛ.gàrisɛgɛ; gàrijigɛ; gàrjɛgɛ; gɛ̀rɛjigɛ; gɛ̀rɛsɛgɛ; gàrasɛgɛ. Ar. ar-rizq 'subsistance, chance'

n. 1 • chance.

2 • progéniture.

3 • grossesse. kɔ́nɔmaya, kɔ́nɔta, kɔ́nɔɲɛ, lásiri. ní mùso mɛ́na ń'á má gàrijɛgɛ sɔ̀rɔ... si l'épouse reste longtemps sans entrer en grossesse

gɛ̀rɛjigɛ→̌ gàrijɛgɛ.gàrisɛgɛ; gàrijigɛ; gàrisigɛ; gɛ̀rɛsɛgɛ; gɛ̀rɛjigɛ.

v. 1 • avoir de la chance. né gàrijɛgɛra àrajo lá j'ai gagné une radio

2 • concevoir (femme). à mùso gàrijɛgɛra sa femme est tombée enceinte

gɛrɛki→̌→ 7 grɛki.

n. grec, grecque.

gɛ́rɛn→̌ gɛ́rɛ.gɛ́rɛn; gwɛ́rɛn.

v. teindre en ocre.

gɛ́rɛn→̌→ 1 gɛ́rɛ; gwɛ́rɛn; gwɛ́rɛ.

n. ocre. fìni dònna gɛ́rɛ lá l'habit a été teint en ocre

gɛ̀rɛn→̌→ 4 gwɛ̀rɛn.

v. évaporer, tarir. lámìn, gɛ̀rɛn-gɛrɛn, jà. dàla bɛ gɛ̀rɛn fíɲɛ ni tìle fɛ̀ le vent et le soleil assèchent le marais

gɛ̀rɛngɛrɛn→̌ gwɛ̀rɛngwɛrɛn.

n. sécheresse. jà, jíntanya.

gɛ̀rɛn-gɛrɛn( évaporer évaporer ) gwɛ̀rɛn-gwɛrɛn.

v. 1 • sécher, rendre plus consistant. fíɲɛ, jà.

2 • tarir. gɛ̀rɛn.

gɛ̀rɛngɛrɛnnin( *diminutif ) gwɛ̀rɛngwɛrɛnnin.

n. 1 • coeurs-volants. sìfilɛjirinin.

2 • plante Hymenocardia acida. Catégorie : euph. (arbuste ---> 5 / 6 m, graine en forme de coeur, caractéristique, réputé pour faciliter la procréation).

3 • plante Hymenocardia lyrata. Catégorie : euph. (arbre ---> 10 / 15 m, graine en forme de lyre).

gɛ̀rɛn-kà-dá( évaporer *infinitif poser ) gwɛ̀rɛn-kà-dá.

n. plat de riz. kùruba, kɛ́talakini, màlokini.

gɛ̀rɛntɛ→̌→ 14→n : 1 gwɛ̀rɛntɛ.

v. 1 • serrer, presser, acculer. cɔ̀ri, dóroko, dɛ̀rɛ, gɛ̀nɛ, jíjà, mɔ́sɔn, bísi, cɔ́ngɔ, dígi, gírin, jɔ́sɔn, kɔ́tɔrɔmabɔ, màdígi, mɔ́si, dámìnɛ. dùgu gɛ̀rɛntɛlen les maisons du village sont serrées les unes contre les autres

2 • ennuyer, mettre dans l'embarras. láfili, lájàba, tàabataaba.

3 • angoisser. kàmanagàn, kɔ́nɔgàn, kɔ́nɔnagàn.

gɛ̀rɛntɛ→̌→ 21 gwɛ̀rɛntɛ.

n. pression. dága, dígi. ɲɔ́gɔn ká gɛ̀rɛntɛ la pression des semblables (de la société)

gɛ̀rɛntɛgɛ( vert couper ) gèrentigɛ.gwèrentigɛ; gɛ̀rɛntɛgɛ.

v. 1 • gauler des fruits.

2 • flanquer par terre.

gɛ̀rɛntɛlan( serrer *instrumental )

n. vis. gáralan.

gɛ̀rɛsɛgɛ→̌ gàrijɛgɛ.gàrisɛgɛ; gàrijigɛ; gàrjɛgɛ; gɛ̀rɛjigɛ; gɛ̀rɛsɛgɛ; gàrasɛgɛ. Ar. ar-rizq 'subsistance, chance'

n. 1 • chance.

2 • progéniture.

3 • grossesse. kɔ́nɔmaya, kɔ́nɔta, kɔ́nɔɲɛ, lásiri. ní mùso mɛ́na ń'á má gàrijɛgɛ sɔ̀rɔ... si l'épouse reste longtemps sans entrer en grossesse

gɛ̀rɛsɛgɛ→̌→n : 2 gàrijɛgɛ.gàrisɛgɛ; gàrijigɛ; gàrisigɛ; gɛ̀rɛsɛgɛ; gɛ̀rɛjigɛ.

v. 1 • avoir de la chance. né gàrijɛgɛra àrajo lá j'ai gagné une radio

2 • concevoir (femme). à mùso gàrijɛgɛra sa femme est tombée enceinte

Gɛrɛsi→̌

n.prop. TOP, Grèce (pays).

gɛrɛwu→̌

n. grève. ETRG.FRA. gerewu. Kameruni ntolatannaw ye gɛrɛwu kɛ (baarabila) (Kibaru n°478, 2011) báarabila.

gɛri→̌→ 8

n. guerre. kɛ̀lɛ, yóya. Gɛri banna san 1945 (Traore, Hinɛ nana, II,11) ETRG.FRA.

gɛ́sɛ→̌→ 3 gwɛ́sɛ.

n. riz pilé (sans avoir été étuvé).

gɛ́sɛ→̌→ 13 gwɛ́sɛ.

n. brosse à dents (faite avec des branchettes de bois vert).dákobɔrɔsi.

gɛ̀sɛngɛsɛn→̌ gwɛ̀sɛngwɛsɛn.

n. store.

gɛ́tɛrɛ→̌ gwɛ́tɛrɛ.

n. pangolin géant, Manis.gigantea, Smutsia.gigantea. nkónsonkansan.

gɛ̀yin→̌ gwɛ̀yin.

n. liane-caoutchouc, Landolphia.heudelotii. Catégorie : apoc. (fruit comestible, le latex sert à réparer les pneumatiques). ngòyin.

gɛ̀yinji( liane-caoutchouc eau ) gwɛ̀yinji.

n. caoutchouc (latex de liane à caoutchouc Landolphia heudelotii).mána. Catégorie : apoc.

gìda→̌ gìta.gìda.

n. instrument de percussion (calebasse avec des cauris liés librement).

gídigidi→̌→ 2 gírigiri.

onomat. bruit (qui se répète : tonnere, voiture, coups de feu, passages en courant ...)kɔ́cɔkɔcɔ.

Gidime→̌

n.prop. TOP, Guidimé (commune dans le cercle de Yélimané, région de Kayes).

gidɔn→̌ Source : Fr. guidon.

n. guidon.

gìdɔrɔn→̌ gùdɔrɔn.gìtɔrɔn; gìdɔrɔn; gùtɔrɔn. Fr. goudron

n. goudron.

1 • asphalte.

2 • route goudronnée.

gìdɔrɔn→̌ Voir entrée principale : gìtɔrɔn.

n. goudron, asphalte. gìtɔrɔn; gùdɔrɔn. ka Kati cɛci ka Kɔlɔkanin siraba minɛ, o tɔ ye kilomɛtɛrɛ 125 ye; gidɔrɔn don. (Kibaru 502, 2013) ETRG.FRA.

Gigilay→̌

n.prop. NOM.CL.

gílasi→̌→ 9

n. glace. gìlasi, jàfilɛ. glási. à súmaya ní glási dè ká kán (La Geste de Ségou, Biton et les génies, 101) Diɲɛ kun n'a kun na, fosi tɛ yen ni gilasikuluw tɛ. (Kibaru n°527, 12/2015) ETRG.FRA.

gìlasi→̌→ 8 glàsi.

n. glace (alimentaire).gílasi, jàfilɛ.

Gilawogi→̌

n.prop. NOM.CL.

gilɛri→̌

n. glaires. nɔ̀ɔnɔ, yìriyara. Balokisɛ bɛ t'u da kɔli woninw kɔnɔ. U bɛ balo yen fɛn na min bɛ wele ko « gilɛri ».(Kunnafoni jɛlenw jɛɲɔgɔnya la) ETRG.FRA.

gíli→̌→ 20 díli.bíli; dlí; líli.

n. racine.

gilifosati→̌→n.prop : 1

n.prop. Glyphosate, désherbant. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

gilikoze→̌→ 1

n. glucose. gilikozi. O la, a ka fisa aw ka sɔrɔmu gilikoze (sukaroma, sérum glucose) kɛ ka o fara kinini kan.(Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

gilikozi→̌

n. glucose. gilikoze. Farikolo magoba bɛ jolilasukaro la, farikolo « gilikozi » min ye baarakologirinkɛla ye, fo ka se farikoloɲɛnajɛkɛla ma. (Kibaru 525, 2015) ETRG.FRA.

gilisemi→̌

n. glicémie. Farilafɛn min bɛ wele tubabukan na « gilisemi », o hakɛ sɛgɛsɛgɛli de bɔra n'o jaabi ye (Kibaru 570, 2019) ETRG.FRA.

giliserini→̌→ 3

n. glycérine, glycérol. Giliserini, Glycérine, min bɛ don banakɔtaa yɔrɔ la:... (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

Ginbaira→̌

n.prop. NOM.CL.

Gínbàla→̌

n.prop. NOM.M, Guimbala.

Gìndo→̌ (l'un des Jamu dogons les plus répandus. Se reconnaissent dogons entre eux, même en dehors du pays Dogon.)

n.prop. NOM.CL.

gìndo→̌ gùndo.gìndo.

n. secret, connaissance secrète. kà gùndo fára, kà gùndo bɔ̀rɔtɔ dévoiler un secret(devant -- yé).

gìndoba( secret *augmentatif ) gùndoba.gìndoba.

n. mystère.

gìndodonɲɔgɔn( secret entrer *partenaire réciproque ) gùndodonɲɔgɔn.gìndodonɲɔgɔn.

n. confident. gùndofɔɲɔgɔn. í mána mín k'í gùndodonɲɔgɔn yé, ò fɔ́lɔ b'í gùndo póyi celui à qui tu as confié un secret est le premier qui va le révéler (kb 5/05 p 7)

gìndofɔɲɔgɔn( secret dire *partenaire réciproque ) gùndofɔɲɔgɔn.gìndofɔɲɔgɔn.

n. confident. gùndodonɲɔgɔn, kɔ́nɔfɔɲɔgɔn.

gìndolafɔ( secret à action.de.dire ) gùndolafɔ.gìndolafɔ.

n. euphémisme. fɛ́ngɛkan. 'kɔ́sa' mán kán kà mɛ́n hɔ́rɔn dá, à gùndɔlafɔ dɔ́ yé : kùlusijalasa yé

gìndomajira( secret *comme de montrer ) gùndomajira.gìndomajira.

n. apparition, révélation, vision.

Gíne→̌

n.prop. TOP, Guinée (pays).

Ginebisawo→̌ Voir entrée principale : Ginɛbiso.

n.prop. TOP, Guinée-Bissau (pays).

Ginɛbiso→̌ Ginebisawo.

n.prop. TOP, Guinée-Bissau (pays).

gìngin→̌→ 3

n. hibou (tout rapace nocturne : hibou, chouette ...)

gìngɔn→̌ jìngɔn.gìngɔn.

n. assoupissement (en position assise ...)

gìngɔn→̌→n : 1 jìngɔn.gìngɔn.

v. s'assoupir, somnoler.

gíni→̌ gírin.gíni; gínin.

v. 1 • se jeter, se précipiter. wùlu gírinna ń kàn le chien s'est précipité sur moi

2 • accélérer, activer, presser. dádòn, gódon, lámàga, láɲaga, ɲága, bísi, cɔ́ngɔ, dígi, gɛ̀rɛntɛ, jɔ́sɔn, kɔ́tɔrɔmabɔ, màdígi, mɔ́si.

gínigini→̌

v. trembler (sol).kúrukuru, kɔ́rɔkɔrɔ, yíriyiri, yɛ́rɛyɛrɛ. ní dɔ̀n bɛ́ kɛ́, dùgukolo bɛ́ gínigini quand on danse, le sol tremble

gínin→̌ gírin.gíni; gínin.

v. 1 • se jeter, se précipiter. wùlu gírinna ń kàn le chien s'est précipité sur moi

2 • accélérer, activer, presser. dádòn, gódon, lámàga, láɲaga, ɲága, bísi, cɔ́ngɔ, dígi, gɛ̀rɛntɛ, jɔ́sɔn, kɔ́tɔrɔmabɔ, màdígi, mɔ́si.

gìntan→̌→ 26 gwìntan.

n. grande foule, grande fête.

gìntan→̌→ 1

v. jouer du tambour (avec animation).

gíribasa→̌

v. agir brusquement, se lever brusquement. gàrabaso.

gìrigara→̌→ 1

n. problème compliqué.

gìrigara→̌

v. se bagarrer.

gírigiri→̌ gídigidi.gírigiri.

onomat. bruit (qui se répète : tonnere, voiture, coups de feu, passages en courant ...)

gírigiri→̌ gíringirin.

v. faire du bruit (grondement de moteur, tonnerre; un mot peu connu).kɔ́cɔkɔcɔ, wòroworo.

gírin→̌→ 21

n. 1 • précipitation, fuite. bàlakabalaka, hàrabaharaba, sòlikabɔ, fóni, kásakasa, tíla.

2 • fête.

gírin→̌→ 193→v-v : 3 gíni; gínin.

v. 1 • se jeter, se précipiter. bàlaka, búluki, gólobasa, góloba, kálabakalaba. wùlu gírinna ń kàn le chien s'est précipité sur moi

2 • accélérer, activer, presser. dádòn, gódon, lámàga, láɲaga, ɲága, bísi, cɔ́ngɔ, dígi, gɛ̀rɛntɛ, jɔ́sɔn, kɔ́tɔrɔmabɔ, màdígi, mɔ́si.

gírin→̌→ 5

n. épaisseur. fìri, gírinya, kólogirinya, pɛ̀tɛrɛ.

gírin→̌→ 38 grín.

vq. 1 • lourd, pesant (boisson).bìlen. dòni man gírin à mà la charge n'est pas trop lourde pour lui

2.1 • solide. kɛ́nɛ. (étoffe). nìn bági kólo ka gírin ce tissu est solide

2.2 • épais, consistant. fàsa. nìn túlu ka gírin cette huile est consistante

2.3 • fort. fárin.

3 • fort en. jùmɛn ka gírin jùmɛn mà bámanankan ná ? qui est le plus fort en langue bambara ? à kɔ́ ka gírin il a du soutien, il a des protecteurs derrière lui

4 • difficile. gàn, gó, gɛ̀lɛn.

5 • tardif (à long cycle de végétation). kénìnge ka gírin gàjaba yé le 'kenenge' est plus tardif que le 'gajaba' (deux sorghos)

6 • cher. júgu. à dá ka gírin son prix est élevé

7 • avoir un posture sociale solide (avoir des connections, exercer de l'influence).

8 • ennuyeux, embêtant.

gírin→̌→ 42 grín.

adj. 1 • lourd, pésant (avoir des connections, exercer de l'influence).bìlen, gírinman.

2.1 • solide. kólogirin, kólogɛlɛn, kóloma, kɛ́nɛ. (étoffe).

2.2 • fort. bárikama, fárin, ŋánaŋana. (boisson).

3 • tardif. kɔ́sa. (à long cycle de végétation).

4 • important, ayant une position sociale forte. bèlebele, bɛ́rɛ, kólogirinman, kùnba, sɛ̀bɛlama, sɛ̀bɛ.

gìrindi→̌ Voir entrée principale : gìrinti.

n. éructation. gìrinti bɛ́ɛ tɛ́ fá yé, nká kɔ́ngɔtɔ cí tɛ́ tous les rots ne viennent pas d'un ventre plein, mais ce n'est pas le fait d'un affamé(dicton)

gìrindi→̌ Voir entrée principale : gìrinti.

v. roter.

1 • 

2 • faire roter. fá kójugu bɛ́ màa gìrinti avoir trop mangé vous fait roter

gíringirin→̌ Voir entrée principale : gírigiri.

v. faire du bruit (grondement de moteur, tonnerre; un mot peu connu).

gìringirin→̌ nkìrin.ngìrin; gìringirin.

v. 1 • être dentelé.

2 • être râpeux.

gírinkajɔ( se.précipiter *infinitif dresser ) gírin-kà-jɔ̀.

n. émeute.

1 • 

2 • éliminatoire.

gírin-kà-jɔ̀( se.précipiter *infinitif dresser ) gírinkajɔ.gírin-kà-jɔ̀.

n. émeute.

1 • 

2 • éliminatoire.

gírinman( lourd *adjectivateur )

adj. 1 • lourd. bìlen, gírin.

2 • solide. kólogirin, kólogɛlɛn, kóloma, kɛ́nɛ.

3 • tardif. kɔ́sa.

gírinńkàn( se.précipiter *je sur )

n. talisman (qui attire les clients, les auditeurs).sárakafɛn, sáraka, sìkara, ɲɔ́nɔ. gírinnkan b'á bólo il a un talisman pour attirer la clientèle

gìrinti→̌→ 3 gìrindi.

n. éructation. gìrinti bɛ́ɛ tɛ́ fá yé, nká kɔ́ngɔtɔ cí tɛ́ tous les rots ne viennent pas d'un ventre plein, mais ce n'est pas le fait d'un affamé(dicton)

gìrinti→̌→ 6 gìrindi.

v. roter.

1 • 

2 • faire roter. fá kójugu bɛ́ màa gìrinti avoir trop mangé vous fait roter

gírinya( lourd *en verbe dynamique ) grínya.

n. 1 • poids. kùru, puwa.

2 • épaisseur.

3 • solidité.

4 • cycle long.

gírinya( lourd *en verbe dynamique ) grínya.

1.1 • v. être lourd.

1.2 • v. rendre lourd. sùnɔgɔ b'á ɲɛ́ gírinya le sommeil alourdit ses paupières (yeux)

2 • v. être fort en. à bɛ́ ɲíni kà gírinya tɔ̀ bɛ́ɛ mà bámanankan ná il va bientôt dépasser tous les autres en bambara

3 • v. monter (prix d'une denrée).sánnayɛ̀lɛn, wúli, yánkan, yɛ̀lɛn. à sɔ̀ngɔ gírinyana son prix a monté

gírinyali( être.lourd [ lourd *en verbe dynamique ] *nom d'action )

n. 1 • alourdissement.

2 • muance. kúmakan gírinyali voix qui devient plus grave

giripu→̌→ 6

n. grippe. múrasɔgɔsɔgɔ. Mɛkisiki bɛ dabolo jumɛn kan giripu pɔrisini bolo (lɛɛ bana) (Fasokan 2009 04 Mɛkisiki) ETRG.FRA.

gíriwu→̌→ 1

onomat. bruit de chute (avec violence; branche qui tombe, maison qui s'écroule).bíri, gárakasa, táli.

giriyasi→̌

n. grillage. nɛ̀gɛjɔ. Kɛsubaw dilannen don ni jiri ni giriyasi ye.(Kibaru 489, 2012) ETRG.FRA.

girizeyofiliwini→̌→ 6

n. griséofulvine. Ni kunnakaba jugumanba don walima ni banamisɛn don min sababu ye nɔgɔ ye, ni a bɛka bonya walima a tɛka nɔgɔya fura kofɔlen ninnu kɛlen kɔfɛ, aw bɛ girizeyofiliwini, griséofulvine garamu 1 ta ni baliku don, nka ni denmisɛnw don, olu bɛ o fura kelen garamu kelen tilancɛ ta don o don. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

Gise→̌nùmu.

n.prop. NOM.CL.

gísingàsan→̌→ 2 késenkàsan.nkísinkàsa; kísinkàsa.

n. fleur mâle du maïs.

gìta→̌→ 4 gìda.

n. instrument de percussion (calebasse avec des cauris liés librement).

gìtafɔla( instrument.de.percussion dire *agent permanent )

n. joueuse de gita.

gìtɔrɔn→̌→ 56 gùdɔrɔn.gìtɔrɔn; gìdɔrɔn; gùtɔrɔn. Fr. goudron

n. goudron.

1 • asphalte.

2 • route goudronnée.

gìtɔrɔn→̌→ 56

n. goudron, asphalte. gùdɔrɔn, mánaji. gìdɔrɔn; gùdɔrɔn. ka Kati cɛci ka Kɔlɔkanin siraba minɛ, o tɔ ye kilomɛtɛrɛ 125 ye; gidɔrɔn don. (Kibaru 502, 2013) ETRG.FRA.

gíwu→̌→ 1

adv. vite. jónjon, jóona, súwɛ.

Gize→̌

n.prop. TOP, Gizeh, Giza (ville en Egypte où se trouvent les pyramides).

glási→̌→ 1 Voir entrée principale : gílasi.

n. glace. gílasi. à súmaya ní glási dè ká kán (La Geste de Ségou, Biton et les génies, 101) Diɲɛ kun n'a kun na, fosi tɛ yen ni gilasikuluw tɛ. (Kibaru n°527, 12/2015) ETRG.FRA.

glàsi→̌ gìlasi.glàsi.

n. glace (alimentaire).

gó→̌

onomat. bruit sec. jɛ́wu. à yé dá túgu gó ! il a claqué la porte, vlan !

gó→̌→ 89 kó.

vq. 1 • désagréable (aux sens: goût, odorat, ouïe).kúna, ŋɛ́ɲɛ. à súma ká gó ça sent mauvais !

2 • déplaisant (pour -- yé). háli bì, Ɲéle kó mán gó né yé encore maintenant, j'aime Nyele

3 • en mauvais état, de pauvre qualité. jéle dá ka gó la hache est émousséeà tɛ́gɛ ka gó il est maladroit

4 • difficile. bìlen, gàn, gírin, gɛ̀lɛn. à fɔ́ ka gó c'est difficile à direà sɔ̀rɔ man gó ce n'est pas difficile à trouver

gó→̌→ 1 kó.

adj. 1 • désagréable, déplaisant. dùsumango, fìn, góman, jòlimango.

2 • mauvais, de pauvre qualité, bon à rien. júgu, kólon, sù.

gò→̌→ 1 gó.

n. petite amie. gàdi.

gòbi→̌→ 4 gòbinin.

n. 1 • soldat blanc (de l'époque coloniale).

2 • blanc célibataire.

3 • homme turbulent qui a un faible pour les femmes.

gòbinin→̌→ 3 Voir entrée principale : gòbi.

n. 1 • soldat blanc (de l'époque coloniale).

2 • blanc célibataire.

3 • homme turbulent qui a un faible pour les femmes.

góbogobo→̌ gɔ́bɔgɔbɔ.

v. agiter les oreilles (en faisant du bruit, se dit de l'éléphant).

gódo→̌→ 5 Voir entrée principale : gódon.

v. 1 • exciter (pour aller plus vite).

2 • activer. dádòn, gírin, láɲaga, ɲága.

gódogodo→̌

onomat. bruit métallique (pièces en mauvais état).

gòdogodo→̌→ 1

v. traîner derrière soi.

gòdogodolan( traîner.derrière.soi *instrumental )

n. jeu d'enfant (sorte de brouette que l'on tire derrière soi).bɛ̀lɛnintuuru, fɛ̀rɛn, ntàn. tàraba.

gódon→̌→ 1 gódo.

v. 1 • exciter (pour aller plus vite).bìla, kɔ́nɔnasuruku, lámàga, súguba, sú.

2 • activer. dádòn, gírin, láɲaga, ɲága.

gòfa→̌

n. trou. sɔ̀jigi, wò, dìngɛ.

gófɛrɛnama→̌→ 453 gófɛrɛnaman.gɔ́fɛrɛnama; gɔ́fɛrɛnaman; gófɛrɛnama.

n. gouvernement.

gófɛrɛnaman→̌→ 453 gɔ́fɛrɛnama; gɔ́fɛrɛnaman; gófɛrɛnama.

n. gouvernement. nbúru.

gógoro→̌→ 4

n. 1 • cadenas. sìkara, sɔ̀gɔlan.

2 • cadenas magique. ń'í yé gógoro mín sɔ̀gɔ mín tɔ́gɔ lá, í bɛ́ táa jùru tà à fɛ̀, à tɛ́ bán,wáriko kúma tɛ́ fɔ́ bìlen celui dont tu prononces le nom en refermant ce cadenas, tu fais des emprunts continuels chez lui , il ne t'en reparle pas

gójogojo→̌

adj. robuste.

gójogojo→̌

adv. bien portant.

1 • en bonne santé.

2 • ferme, solide, bien dur, bien mûr, bien rempli. dɛ́lɛdɛlɛdɛlɛ.

Golfa→̌

n.prop. NOM.CL.

Goli→̌

n.prop. TOP, Gaule.

gòlo→̌→ 1

n. arbre Albizzia. Catégorie : mimo.

gòlo→̌→ 51 Voir entrée principale : wòlo.

n. 1 • peau. wòlo bɔ́ enlever la peau, dépouillerwòlo kúra dá prendre un nouveau départkà à bɔ́ wòlo` lá isoler qqn, ostraciser, bannir


Maganna sɔminan: golo (Fakan.ml)

2 • tam-tam. bɔ́nba, cíbaranin, jènbe. wòlo fɔ́ jouer du tam-tam

3 • cuir.

4 • cible de chasseur.

góloba→̌→ 15

v. se précipiter. bàlaka, búluki, gírin, gólobasa, kálabakalaba.

gólobasa→̌→ 1 gàlabasa.

v. se précipiter. bàlaka, búluki, gírin, góloba, kálabakalaba.

gòlobɛnsenna→̌ Voir entrée principale : gòlo-bɛ́-ń-sèn-ná.

n. corps habillés (toute personne portant un uniforme : policier, soldat, douanier, milicien, etc.)

gòlo-bɛ́-ń-sèn-ná→̌ gòlobɛnsenna.

n. corps habillés (toute personne portant un uniforme : policier, soldat, douanier, milicien, etc.)wòlomasiritabaa.

gòlobogalaba→̌

v. aller de tous côtés.


À b'í gòlobogalaba.
'Il marche en se déhanchant.'
Reflexiva tantum (verbes ne s'employant que réfléchis) (16.3.7)

gòlobogalaba→̌

n. cohue.

gòlocɛ( arbre.Albizzia mâle )

n. arbre Albizzia chevalieri. Catégorie : mimo. (arbre ---> 6 / 12 m, feuilles et fruits mangés par le bétail, écorce riche en tannin).

gólogala→̌

adv. à toute allure (aller).félewu.

Gologo→̌ Galogo.

n.prop. NOM.CL.

gólogolo→̌ kólokolo.kólokoto; kólonkolon; gólogolo.

v. 1 • mettre en boule.

2 • façonner au tour, donner une forme cylindrique.

3 • rassembler, entasser, concentrer (ne pas vouler se séparer de -- lá).bámu, kàfo, kàmali, kòronto, lájɛ̀, lájɛ̀ɛrɛ, màkàfo, sógolon, sɔ́sɔ, tòn, bánban, dádòn, dóro, dùn, kùndòn.

3 • canaliser.

4 • s'accrocher. bálan.

gólogolo→̌→n : 3 kólokolo.kúlukulu; gólogolo.

v. 1 • entasser.

2 • s'engouffrer. fólonkòto, kúlukulu, súgusuguma, súgusugu.

gòlojɔn( arbre.Albizzia esclave )

n. (arbre ---> 10 / 15 m, fruit : gousse plate de 10 / 20 cm, lage de 2 / 3 cm). arbre Albizzia malacophylla ugandensis, arbre Albizzia boromoensis. Catégorie : mimo. gòlomuso.

gòlojuru( peau corde ) wòlojuru.

n. courroie.

gòlokogoloko→̌

v. bâcler. bàlakabalaka, bàlaka, gàlabagalaba, hàrabaharaba, nkàsaki, súgubasuguba.

gòlokurada( peau nouveau poser ) Voir entrée principale : wòlokurada.

n. nouveau départ.

gòlomuso( arbre.Albizzia féminin )

n. arbre Albizzia malacophylla ugandensis, arbre Albizzia boromoensis (arbre ---> 10 / 15 m). Catégorie : mimo. gòlojɔn.

Golowasi→̌

n.prop. Gauloises cigarettes. O de kanma, sikaratiw diya tɛ kelen ye nɛn kan. « Golobasi » ka girin. O de kanma o bɛ wele ko « cɛ fangamaw ka « minfɛw ». (Jɛkabaara 101, 1994) ETRG.FRA.

goluwa→̌

n. Gaulois.

Gomakura→̌

n.prop. TOP, Gomakoura (village, cercle de Niono, région de Ségou).

góman( désagréable *adjectivateur ) kóman.

adj. 1 • mauvais. gó, júgu, kólon, sù.

2 • désagréable.

3 • difficile. bìlen, fìn, gɛ̀lɛnman, gɛ̀lɛn.

gomasi→̌→ 1

n. veillée d'armes.

gómi→̌→ 3 Source : fr : gomme.

n. amidon.

gònbo→̌

n. ventouse (fabriquée avec une corne de vache). gònbo sìgi mettre des ventouses (pour scarifier)

gòngan→̌→ 1 gɔ̀ngan; gɔ̀nga.

n. zébu.

góngo→̌ gángan.góngon; gòngon.

n. tambour d'annonce (à deux faces, frappé avec des baguettes; aussi une boite ou une bassine utilisées comme des percussions; ton haut pour la plupart des locuteurs, bas pour certains).

góngolima→̌→ 2 kónkolima.

v. déformer, surélever, rendre convexe. kómayɛ̀lɛma, ŋɔ̀mɛ.

góngolon→̌

onomat. bruit de chute sonore.

góngon→̌ gángan.góngo; góngon; gòngon.

n. tambour d'annonce (à deux faces, frappé avec des baguettes; aussi une boite ou une bassine utilisées comme des percussions; ton haut pour la plupart des locuteurs, bas pour certains).

góngon→̌→ 2

n. 1 • touque.

gòni→̌→ 1 gèni.gènu; gènin; gwèni; gòni; gɔ̀ni.

n. vène, Pterocarpus erinaceus, Picreus lanceolatus, palissandre africain, palissandre du Sénégal, santal rouge d’Afrique. Catégorie : papi. (arbre ---> 12 / 15 m; bois d'ébénisterie, sert à fabriquer les lames de balafon).

gòni→̌→ 4 gɔ̀ni; gɔ̀nin.

n. 1 • chaleur. fùnteni, gòniya, kálaya, tára.

2 • feu, braises. tásuma, tá. à táara gòni tà à sìgiɲɔgɔn fɛ̀ elle est allée prendre des braises chez sa voisineà bá táara gòni cì sa mère est partie allumer du feu

3 • électricité, courant électrique.

gòni→̌→ 4 gɔ̀ni; gɔ̀nin.

vq. 1 • chaud. kálan, gàn. jí ká gòni l'eau est chaude

2 • rapide, vif, agile. téli. kàrisa ká gòni un tel est un rapide

3 • irascible, nerveux.

gòni→̌→ 33 gɔ̀ni; gɔ̀nin.

adj. 1 • chaud. gòniman, kálaman, kálan, gàn. jí góni dòn c'est de l'eau chaudenɔ̀ gòni fɛ̀, nɔ̀ gòni lá sur-le-champà nɔ̀ gòni kàn à ce moment, au moment de

2 • rapide, vif, agile. sènnagoni, sènnakalan, sènnandi, sènnateli, téliman, téli.

3 • irascible, nerveux. dálamisɛn, dùsumango, ncɔ̀gɔntɔ, núnnango.

gòniman( chaud *adjectivateur )

adj. 1 • chaud, brûlant. gòni, kálaman, kálan.

2 • vif. téli.

gòniya( chaud *abstractif )

n. 1 • chaleur. fùnteni, gòni, kálaya, tára.

2 • empressement.

gòniya( chaud *en verbe dynamique )

v. 1 • chauffer (sens propre et figuré).bù, gàn, kálaya.


Ù ye túlu` gòniya kà mɔ̀gɔw lámìn.
‘Ils ont chauffé l’huile et l’ont fait boire aux gens’.
Classes sémantiques des verbes réfléchis (16.3) - VR propres

Ù b’ ù gòniya tásuma` kùnná.
‘Ils se réchauffent au-dessus du feu’.

2 • accélérer. án kà táama gòniya ! pressons l'allure !

gònkan→̌ gàngan.gànkan; ngànka; ngànga.

n. petit tambour cylindrique.

gónkun→̌ gɔ̀nkun.gɔ̀nku.

n. pédoncule, queue d'un fruit. jùru.

góntan→̌

v. braire (âne).híhàn.

gònyi→̌ ngòyin; ngɔ̀yin.

n. liane caoutchouc, Landolphia.heudelotii. Catégorie : apoc. (fruit comestible, le latex sert à réparer les pneumatiques). Syn : gèyin.

górijɛgɛnin→̌ gɔ́rijigɛni.gɔ́rɔjɛgɛni; gɔ́rɔjigɛni; gɔ́rijigɛnin; gɔ́rijɛgɛni; gɔ́rijɛgɛnin; górijɛgɛnin. Wolof

n. homosexuel.

górijɛgɛninya( homosexuel *abstractif ) gɔ́rijigɛniya.gɔ́rɔjɛgɛniya; gɔ́rɔjigɛniya; gɔ́rijɛgɛniya; gɔ́rijɛgɛninya; górijɛgɛninya.

n. homosexualité, sodomie (masculine). górijɛgɛninya yé fɔ́rɔ wílilen dònni yé kɔ́fɛla fɛ̀ l'homosexualité est l'insertion du pénis érecté par derrièregɔ́rɔjigɛniya yé cɛ̀ yɛ̀rɛdama ká ɲɔ́gɔnɲini yé...wála l'homosexualité est la recherche du sexe entre hommes seulement ou entre femmes seulement

Gori-Kopela→̌

n.prop. TOP, Gory Gopéla (village et commune, cercle et région de Kayes).

góro→̌→ 17

n. bouton, verrue (maladie).butɔn. bìri, góroba, góronin, kùrukuru, npíri.

góro→̌ górowu.

adv. prendre de force (et par surprise).

góro→̌→ 1

n. Dicrostachys glomerata, Dichrostachys cinerea, mimosa clochette (un arbuste 4-7 m). nkìliki.


gòro→̌→ 1→n : 1 gòron.

v. 1 • frotter. cáron, cɛ̀kɛcɛkɛ, jɔ̀ɔsi, ntìri, sùsa, téreke, tìrinti, tùrukuturuku. fìni gòron bien frotter le linge

2 • rosser, frapper, éduquer sévèrement. dákari, bùgubugu, bùgɔ, cì, cɔ́gɔri, gòsi, gún, kɔ́nkɔn, lákùru, màgòsi, sábansaban, sába, wàlon, yálon. màa gòron rosser qqn

3 • se précipiter. ù b'ú gòron í kàn kà kúlo ils se précipitent sur toi en hurlant

góroba( bouton *augmentatif )

n. 1 • verrue, excroissance de chair. bìri, góronin, góro, kùrukuru, npíri.

2 • caroncule des oiseaux.

gòrobinɛ→̌ Source : Fr. gros bonnet.

n. élégance. bùgaya, fáyida. gòrobinɛ ni fáyida ! quelle élégance ! )jánjigiya.

górogoro→̌

n. arbre Acacia caffra, Acacia.polyacantha.campylacantha (arbre ---> 15 m (rare au Sahel, préfère les nappes phréatiques élevées)). Catégorie : mimo.

gòroko→̌

n. énorme grenier.

gòron→̌→n : 1 gòro.gòron.

v. 1 • frotter. fìni gòron bien frotter le linge

2 • rosser, frapper, éduquer sévèrement. dákari, bùgubugu, bùgɔ, cì, cɔ́gɔri, gòsi, gún, kɔ́nkɔn, lákùru, màgòsi, sábansaban, sába, wàlon, yálon. màa gòron rosser qqn

3 • se précipiter. ù b'ú gòron í kàn kà kúlo ils se précipitent sur toi en hurlant

gòronbo→̌

v. mettre au galop.

gòronbosi→̌ bùrumusi.bùrunusi; gùrumusi; gòronbosi.

n. 1 • foulard islamique, niqab.

2 • burnous, djellaba.

3 • membrane enveloppant à la naissance le corps de certains enfants.

góronin( bouton *diminutif )

n. verrue. bìri, góroba, góro, kùrukuru, npíri.

górowu→̌ Voir entrée principale : góro.

adv. prendre de force (et par surprise).

Gosi→̌

n.prop. TOP, Gossi (ville et commune, cercle de Gourma-Rharous, région de Tombouctou).

gòsi→̌→ 343→n : 21→v-v : 16 gɔ̀si.

v. 1 • battre, frapper (une femelle).báron, bùgɔ, cɔ́gɔri, gálon, ntìri, tòntàn, wàlon, bùgubugu, cì, gòro, gún, kɔ́nkɔn, lákùru, màgòsi, sábansaban, sába, yálon.


Shɔ̀gosi tógoda lá (Fasokan)

gòsi ‘frapper’ — màgòsi [mǎgòsì] ‘taper (en surface)’
19.1.2. Le préfixe mà-

2 • jouer. fɔ́, túlonkɛ, túlon. (du tambour).

3 • saillir, couvrir. bíri, dátugu.

4 • tirer sur.

5 • construire.

6 • picorer. sɔ̀gin.

7 • castrer. kɔ́bɔ, kɔ́gòsi.

8 • se finguer.

gòsidenwɔɔrɔ( battre enfant six )

n. coiffure à six tresses.

gòsilan( battre *instrumental ) gɔ̀silan.

n. marteau, maillet, fléau, battoir. gén, marato, marito, mántaraka, tɔ́rilan, kúrunden, kúrunnin, pénpèlen.

gòsituma( battre moment )

n. rut. mùsoko.

góya( désagréable *en verbe dynamique ) kóya.

n. 1 • mauvais goût.

2 • mauvais état.

3 • déplaisir, mauvais gré. à yé góya kɛ́ né lá il s'est montré désagréable envers moi

4 • difficulté.

góya( désagréable *en verbe dynamique ) kóya.

v. 1 • rendre mauvais. dùgukolo góyara le sol s'est appauvri

2 • rendre désagréable.

3 • rendre difficile. bìlen, bù, gɛ̀lɛya. má fóyi góya í dén ná tu n'as rien demandé de pénible à ton enfant

Goyita→̌ Voir entrée principale : Goyta.

n.prop. NOM.CL, Goïta.

Goyta→̌ Goyita.

n.prop. NOM.CL, Goïta.

gɔ́bɔgɔbɔ→̌ Voir entrée principale : góbogobo.

v. agiter les oreilles (en faisant du bruit, se dit de l'éléphant).

gɔ́dɔ→̌ gɔ́jɔ.

adv. très vieux, très (vieux).kɔ́tɔkɔtɔ, kɔ́yɔkɔyɔ.

gɔ́dɔgɔdɔgɔdɔ→̌→ 1

adv. à bord.

gɔ̀fɛ→̌ gɛ̀fɛ; gwɛ̀fɛ; gwɔ̀fɛ.

n. houe (à manche recourbé et à large fer).dàba, ncéreŋe.

gɔ́fɛrɛnama→̌→ 4 gófɛrɛnaman.gɔ́fɛrɛnama; gɔ́fɛrɛnaman; gófɛrɛnama.

n. gouvernement.

gɔ́fɛrɛnaman→̌→ 25 gófɛrɛnaman.gɔ́fɛrɛnama; gɔ́fɛrɛnaman; gófɛrɛnama.

n. gouvernement.

gɔ́fɛrɛnɛrɛ→̌→ 1 gɔ́fɛrɛnɛri; gúfɛrɛnɛrɛ.

n. gouverneur. fàama, kúmandan, màramɔgɔ.

gɔfɛrɛnɛrɛya→̌ gɔfɛrɛnɛriya.

n. gouvernorat. gɔfɛrɛnora.

gɔ́fɛrɛnɛri→̌→ 43 gɔ́fɛrɛnɛrɛ.gɔ́fɛrɛnɛri; gúfɛrɛnɛrɛ.

n. gouverneur.

gɔfɛrɛnɛriya→̌→ 2 gɔfɛrɛnɛrɛya.gɔfɛrɛnɛriya.

n. gouvernorat.

gɔfɛrɛnora→̌

n. gouvernorat. gɔfɛrɛnɛrɛya. An bɛ don min na i ko bi, pilatifɔrimu politikiɲɛmɔgɔw n'a kɛlɛdenw sigilen bɛ Kidali cɛmancɛ la, lntilibani kin na ka surunya gɔfɛrɛnora la, n'o ye gɔfɛrɛnɛri dagayɔrɔ n'a ka baarakɛyɔrɔ ye. (Kibaru n°529, 2016) ETRG.FRA.

gɔ́jɔ→̌ Voir entrée principale : gɔ́dɔ.

adv. très vieux, très (vieux).

gɔ̀li→̌ kɔ̀li.nkɔ̀li; kɔ̀yi.

n. 1 • ergot (des gallinacées; de la queue des pythons). wɔ̀lɔkɔrɔ dòn, kɔ̀yi sàba b'á lá c'est un vieux francolin mâle, il a trois ergots

2 • grandes pattes (des sauterelles, grillons ...)

3 • éperon (de certains oiseaux (oie de Gambie ...))

gɔlifu→̌

n. golf. Lafiyabugu ntolatankɛnɛ min bɛ wele Gɔlifu, lajɛ in kɛra yen, Modibo Sidibe ka politikitɔn tɔndenw n'a kanubaa caman ye ɲɔgɔn sɔrɔ yen. (Kibaru 558 2018) ETRG.FRA.

gɔ̀lɔn→̌→ 6 gwɔ̀lɔn; wɔ̀lɔn.

v. se tordre. ŋɔ̀mɛ. né ká dàbakisɛ gɔ̀lɔnna le fer de ma houe est déforméà sèn gɔ̀lɔnna il a le pied tordubìnimini.

gɔ̀lɔn→̌ ngɔ̀lɔn; nkɔ̀lɔn; wɔ̀lɔn; ngwɔ̀lɔn; gwɔ̀lɔn.

v. être déformé (métal, calebasse ...) ŋɔ̀mɛ.

gɔ̀lɔn→̌ ngɔ̀lɔ; ngɔ̀lɔn.

n. 1 • canne, baguette. ntòlo.

2 • déformation.

gɔ̀mɛ→̌→ 8

n. siège, tabouret de femme (parfois : fauteuil à dossier légèrement penché, en raphia).dága, kálakanin, sìgilan. à kɔ̀rɔlen fɔ́ k'á dá gɔ̀mɛ ná ! il est retombé en enfance !


gɔ̀mɛ (siège, tabouret de femme; ici à droite du tásàlén en plastique bleu)
photo Valentin Vydrine

gɔmu→̌→ 1

n. gomme. jíriɲɛji, ɲɛ́ji. a bɛ kɛ segiw, (...), sɛbɛnnikɛlan kɛrɛyɔn, gɔmuw ani fɛn wɛrɛw. (Kibaru 534, 2016) ETRG.FRA.

gɔ̀n→̌

n. danse (plutôt inconvenante).dɔ̀n.

gɔ̀n→̌→ 10 Voir entrée principale : ngɔ̀n.

n. babouin (grand singe quadrupède, vit en clan).

1 • babouin de Guinée, Papio.cynocephalus.papio.

2 • babouin doguera, Papio.cynocephalus.anubis.

gɔ̀n→̌ Voir entrée principale : ngɔ̀n.

n. 5000 francs.

gɔ̀nbɛlɛ→̌

n. albinos, rouquin (atteint de dysmélanie congénitale).yéfuge.

gɔ̀nbolonin( babouin bras *diminutif ) ngɔ̀nbolocɛnin.ngɔ̀nbolonin.

n. Commelina forskalaei, plante Commelina forskalaei.

gɔ̀nfasa( babouin tendon )

n. tendon d'Achille. fàsaba.

gɔ́nfin( noir )

n. arbuste Cynometra vogelii (5 à 20 m, berges en zone soudano-guinéenne). báwòro.

gɔ̀nga→̌ gòngan.gɔ̀ngan; gɔ̀nga.

n. zébu.

gɔ̀ngan→̌→ 2 gòngan.gɔ̀nga.

n. zébu.

gɔ̀ngɔli→̌→ 1 kɔ̀ngɔli.gɔ̀ngɔli.

v. retrousser, retourner, replier. fíri, kɔ́kùru, kɔ́masègin, kɔ́mayɛ̀lɛma, yɛ̀lɛma, lákùru. sùmɛ dánin gɔ̀ngɔlilen le poisson 'Arias gigas' a les lèvres retroussées

gɔ̀ngɔli→̌→ 3 Voir entrée principale : kɔ̀ngɔli.

n. doigt recourbé (en forme de crochet). à yé né lámara, ò má háli gɔ̀ngɔli sìgi né kùn il m'a éduqué sans même me donner un petit coup sur la tête

gɔ́ngɔn→̌→ 46 gángan; gwángwan.

n. poussière. bùguri, fɔ̀lɔkɔ. gɔ́ngɔn dálen bɛ́ à ká jí kàn il y a de la poussière déposée sur son eau

gɔ̀ngɔndili→̌ Voir entrée principale : nkòkodili.

n. racines de vétiver.

gɔ́ngɔrɔ→̌→ 12 gɔ́ngɔrɔn.gɔ́ngɔ̀rɔn; gɔ́ngɔrɔ.

n. pierre, motte de terre. bɔ̀gɔden, bɔ̀gɔkuru.

gɔ́ngɔrɔn→̌

v. être ivre. à gɔ́ngɔrɔnnen dòn il est plein d'alcool

gɔ́ngɔrɔn→̌→ 4 gɔ́ngɔ̀rɔn; gɔ́ngɔrɔ.

n. pierre, motte de terre. fára, kába, mánabɛlɛ, bɔ̀gɔden, bɔ̀gɔkuru.

gɔ̀ngɔyi→̌

v. tordre. fúgan, gɔ̀nti, tɔ́nɔmi, tɔ́nɔtɔnɔ, ŋɔ̀mɛ.

gɔ̀ni→̌ gèni.gènu; gènin; gwèni; gòni; gɔ̀ni.

n. vène, Pterocarpus erinaceus, Picreus lanceolatus, palissandre africain, palissandre du Sénégal, santal rouge d’Afrique. Catégorie : papi. (arbre ---> 12 / 15 m; bois d'ébénisterie, sert à fabriquer les lames de balafon).

gɔ̀ni→̌ gòni.gɔ̀ni; gɔ̀nin.

n. 1 • chaleur.

2 • feu, braises. tásuma, tá. à táara gòni tà à sìgiɲɔgɔn fɛ̀ elle est allée prendre des braises chez sa voisineà bá táara gòni cì sa mère est partie allumer du feu

3 • électricité, courant électrique.

gɔ̀ni→̌ gòni.gɔ̀ni; gɔ̀nin.

vq. 1 • chaud. gàn. jí ká gòni l'eau est chaude

2 • rapide, vif, agile. téli. kàrisa ká gòni un tel est un rapide

3 • irascible, nerveux.

gɔ̀ni→̌ gòni.gɔ̀ni; gɔ̀nin.

adj. 1 • chaud. gàn. jí góni dòn c'est de l'eau chaudenɔ̀ gòni fɛ̀, nɔ̀ gòni lá sur-le-champà nɔ̀ gòni kàn à ce moment, au moment de

2 • rapide, vif, agile. sènnagoni, sènnakalan, sènnandi, sènnateli, téliman, téli.

3 • irascible, nerveux. dálamisɛn, dùsumango, ncɔ̀gɔntɔ, núnnango.

gɔ̀nin→̌→ 1 gòni.gɔ̀ni; gɔ̀nin.

n. 1 • chaleur.

2 • feu, braises. tásuma, tá. à táara gòni tà à sìgiɲɔgɔn fɛ̀ elle est allée prendre des braises chez sa voisineà bá táara gòni cì sa mère est partie allumer du feu

3 • électricité, courant électrique.

gɔ̀nin→̌ gòni.gɔ̀ni; gɔ̀nin.

vq. 1 • chaud. gàn. jí ká gòni l'eau est chaude

2 • rapide, vif, agile. téli. kàrisa ká gòni un tel est un rapide

3 • irascible, nerveux.

gɔ̀nin→̌ gòni.gɔ̀ni; gɔ̀nin.

adj. 1 • chaud. gàn. jí góni dòn c'est de l'eau chaudenɔ̀ gòni fɛ̀, nɔ̀ gòni lá sur-le-champà nɔ̀ gòni kàn à ce moment, au moment de

2 • rapide, vif, agile. sènnagoni, sènnakalan, sènnandi, sènnateli, téliman, téli.

3 • irascible, nerveux. dálamisɛn, dùsumango, ncɔ̀gɔntɔ, núnnango.

gɔ́njɛ( blanc )

n. arbuste Adina microcephala. Catégorie : rubi. (zone soudano-guinéenne).

gɔ̀njigi( babouin mâle )

n. gros cynocéphale. Syn : gɔ̀nkɔrɔ.

gɔ̀nku→̌ gɔ̀nkun.gónkun.

n. pédoncule, queue d'un fruit. jùru.

gɔ̀nkun→̌ gɔ̀nku; gónkun.

n. pédoncule, queue d'un fruit. dénjuru, ɲɔ́ɔnɔ, jùru.

gɔ̀nkuru( babouin plier )

n. prise de lutte (tête de l'adversaire serrée entre les jambes).kɛ̀rɛnin, kɛ̀rɛ.

gɔ̀nkuru( babouin plier )

v. faire la prise. à yé né gɔ̀nkuru il m'a pris la tête entre ses jambes

gɔ̀nsɔɔrɔ→̌ gɔ̀nsɔrɔ; kɔ̀nsɔgɔ.

n. petite louche.

gɔ̀nsɔrɔ→̌ gɔ̀nsɔɔrɔ.kɔ̀nsɔgɔ.

n. petite louche.

gɔ̀ntɛgɛ( babouin paume )

n. cactus.

gɔ̀nti→̌

v. tordre, courber. fúgan, gɔ̀ngɔyi, tɔ́nɔmi, tɔ́nɔtɔnɔ, ŋɔ̀mɛ, bíri, dùn, ŋáana, dù.

gɔ̀ɔtɛ→̌ gɔ̀tɛ.gɔ̀ɔtɛ; gɔ̀tɔ; gɔ̀ɔtɔ.

n. lutin, génie nain.

gɔ̀ɔtɔ→̌ gɔ̀tɛ.gɔ̀ɔtɛ; gɔ̀tɔ; gɔ̀ɔtɔ.

n. lutin, génie nain.

gɔ́rijɛgɛni→̌ gɔ́rijigɛni.gɔ́rɔjɛgɛni; gɔ́rɔjigɛni; gɔ́rijigɛnin; gɔ́rijɛgɛni; gɔ́rijɛgɛnin; górijɛgɛnin. Wolof

n. homosexuel.

gɔ́rijɛgɛnin→̌ gɔ́rijigɛni.gɔ́rɔjɛgɛni; gɔ́rɔjigɛni; gɔ́rijigɛnin; gɔ́rijɛgɛni; gɔ́rijɛgɛnin; górijɛgɛnin. Wolof

n. homosexuel.

gɔ́rijɛgɛninya( homosexuel *abstractif ) gɔ́rijigɛniya.gɔ́rɔjɛgɛniya; gɔ́rɔjigɛniya; gɔ́rijɛgɛniya; gɔ́rijɛgɛninya; górijɛgɛninya.

n. homosexualité, sodomie (masculine). górijɛgɛninya yé fɔ́rɔ wílilen dònni yé kɔ́fɛla fɛ̀ l'homosexualité est l'insertion du pénis érecté par derrièregɔ́rɔjigɛniya yé cɛ̀ yɛ̀rɛdama ká ɲɔ́gɔnɲini yé...wála l'homosexualité est la recherche du sexe entre hommes seulement ou entre femmes seulement

gɔ́rijɛgɛniya( homosexuel *abstractif ) gɔ́rijigɛniya.gɔ́rɔjɛgɛniya; gɔ́rɔjigɛniya; gɔ́rijɛgɛniya; gɔ́rijɛgɛninya; górijɛgɛninya.

n. homosexualité, sodomie (masculine). górijɛgɛninya yé fɔ́rɔ wílilen dònni yé kɔ́fɛla fɛ̀ l'homosexualité est l'insertion du pénis érecté par derrièregɔ́rɔjigɛniya yé cɛ̀ yɛ̀rɛdama ká ɲɔ́gɔnɲini yé...wála l'homosexualité est la recherche du sexe entre hommes seulement ou entre femmes seulement

gɔ́rijigɛni→̌ gɔ́rɔjɛgɛni; gɔ́rɔjigɛni; gɔ́rijigɛnin; gɔ́rijɛgɛni; gɔ́rijɛgɛnin; górijɛgɛnin. Wolof

n. homosexuel. cɛ̀-tɛ́-mùso-tɛ́.

gɔ́rijigɛnin→̌ gɔ́rijigɛni.gɔ́rɔjɛgɛni; gɔ́rɔjigɛni; gɔ́rijigɛnin; gɔ́rijɛgɛni; gɔ́rijɛgɛnin; górijɛgɛnin. Wolof

n. homosexuel.

gɔ́rijigɛniya( homosexuel *abstractif ) gɔ́rɔjɛgɛniya; gɔ́rɔjigɛniya; gɔ́rijɛgɛniya; gɔ́rijɛgɛninya; górijɛgɛninya.

n. homosexualité, sodomie (masculine).cɛ̀tɛmusotɛya. górijɛgɛninya yé fɔ́rɔ wílilen dònni yé kɔ́fɛla fɛ̀ l'homosexualité est l'insertion du pénis érecté par derrièregɔ́rɔjigɛniya yé cɛ̀ yɛ̀rɛdama ká ɲɔ́gɔnɲini yé...wála l'homosexualité est la recherche du sexe entre hommes seulement ou entre femmes seulement

Gɔrɔ→̌

n.prop. TOP, Goro (un village).

gɔ́rɔ→̌→ 2

adv. vlan (bruit de quelque chose qui se pose).káwu.

gɔ̀rɔ→̌→ 2

v. s'asseoir (pop.)bìsimila.

gɔ̀rɔgɔ→̌ gɔ̀rɔkɔ.gɔ̀rɔgɔ.

n. usure.

1 • prêt à usure (ex : prêt d'un sac en période de soudure, deux sacs rendus à la récolte).

2 • intérêts (de crédit).

gɔ́rɔjɛgɛni→̌ gɔ́rijigɛni.gɔ́rɔjɛgɛni; gɔ́rɔjigɛni; gɔ́rijigɛnin; gɔ́rijɛgɛni; gɔ́rijɛgɛnin; górijɛgɛnin. Wolof

n. homosexuel.

gɔ́rɔjɛgɛniya( homosexuel *abstractif ) gɔ́rijigɛniya.gɔ́rɔjɛgɛniya; gɔ́rɔjigɛniya; gɔ́rijɛgɛniya; gɔ́rijɛgɛninya; górijɛgɛninya.

n. homosexualité, sodomie (masculine). górijɛgɛninya yé fɔ́rɔ wílilen dònni yé kɔ́fɛla fɛ̀ l'homosexualité est l'insertion du pénis érecté par derrièregɔ́rɔjigɛniya yé cɛ̀ yɛ̀rɛdama ká ɲɔ́gɔnɲini yé...wála l'homosexualité est la recherche du sexe entre hommes seulement ou entre femmes seulement

gɔ́rɔjigɛni→̌ gɔ́rijigɛni.gɔ́rɔjɛgɛni; gɔ́rɔjigɛni; gɔ́rijigɛnin; gɔ́rijɛgɛni; gɔ́rijɛgɛnin; górijɛgɛnin. Wolof

n. homosexuel.

gɔ́rɔjigɛniya( homosexuel *abstractif ) gɔ́rijigɛniya.gɔ́rɔjɛgɛniya; gɔ́rɔjigɛniya; gɔ́rijɛgɛniya; gɔ́rijɛgɛninya; górijɛgɛninya.

n. homosexualité, sodomie (masculine). górijɛgɛninya yé fɔ́rɔ wílilen dònni yé kɔ́fɛla fɛ̀ l'homosexualité est l'insertion du pénis érecté par derrièregɔ́rɔjigɛniya yé cɛ̀ yɛ̀rɛdama ká ɲɔ́gɔnɲini yé...wála l'homosexualité est la recherche du sexe entre hommes seulement ou entre femmes seulement

gɔ̀rɔkɔ→̌→ 10 gɔ̀rɔgɔ.

n. usure. yùruguyurugu.

1 • prêt à usure (ex : prêt d'un sac en période de soudure, deux sacs rendus à la récolte).

2 • intérêts (de crédit).

gɔ̀rɔndɔ→̌ gɔ̀rɔntɔ.kɔ̀rɔntɔ.

v. 1 • ronfler.

2 • rugir (chien ...)kònbo, kóoro. (lion, hippopotame ...)

3 • gronder. gúdugudu, gúdu, kúlu, màkúma, sɔ́ngɔ.

gɔ̀rɔntɔ→̌→ 5 gɔ̀rɔndɔ; kɔ̀rɔntɔ.

v. 1 • ronfler.

2 • rugir (chien ...)kònbo, kóoro. (lion, hippopotame ...)

3 • gronder. gúdugudu, gúdu, kúlu, màkúma, sɔ́ngɔ.

gɔ̀si→̌→n : 15 gòsi.gɔ̀si.

v. 1 • battre, frapper (une femelle).bùgubugu, cì, gòro, gún, kɔ́nkɔn, lákùru, màgòsi, sábansaban, sába, yálon.

2 • jouer. fɔ́, túlonkɛ, túlon. (du tambour).

3 • saillir, couvrir. bíri, dátugu.

4 • tirer sur.

5 • construire.

6 • picorer. sɔ̀gin.

7 • castrer. kɔ́bɔ, kɔ́gòsi.

8 • se finguer.

gɔ̀silan( battre *instrumental ) gòsilan.gɔ̀silan.

n. marteau, maillet, fléau, battoir. kúrunden, kúrunnin, pénpèlen.

gɔ̀tɛ→̌→ 4 gɔ̀ɔtɛ; gɔ̀tɔ; gɔ̀ɔtɔ.

n. lutin, génie nain. wɔ̀kulɔ.

gɔ̀tɔ→̌ gɔ̀tɛ.gɔ̀ɔtɛ; gɔ̀tɔ; gɔ̀ɔtɔ.

n. lutin, génie nain.

gréfe→̌→n : 2 gérefe.gréfe.

v. greffer.

gréfe→̌ gérefe.gréfe.

n. arbre greffé.

gréfe→̌ Voir entrée principale : gérefe.

n. gérefe. arbre greffé. gréfe dén ká tɛ́li ETRG.FRA.

grɛki→̌ gɛrɛki.grɛki.

n. grec, grecque.

grɛ́n→̌→ 5

n. grin (groupe d'amis qui se réunissent pour prendre le thé ensemble).

grín→̌ gírin.grín.

vq. 1 • lourd, pesant. dòni man gírin à mà la charge n'est pas trop lourde pour lui

2.1 • solide (boisson).kɛ́nɛ. (étoffe). nìn bági kólo ka gírin ce tissu est solide

2.2 • épais, consistant. fàsa. nìn túlu ka gírin cette huile est consistante

2.3 • fort. fárin.

3 • fort en. jùmɛn ka gírin jùmɛn mà bámanankan ná ? qui est le plus fort en langue bambara ? à kɔ́ ka gírin il a du soutien, il a des protecteurs derrière lui

4 • difficile. gàn, gó, gɛ̀lɛn.

5 • tardif (à long cycle de végétation). kénìnge ka gírin gàjaba yé le 'kenenge' est plus tardif que le 'gajaba' (deux sorghos)

6 • cher. júgu. à dá ka gírin son prix est élevé

7 • avoir un posture sociale solide (avoir des connections, exercer de l'influence).

8 • ennuyeux, embêtant.

grín→̌ gírin.grín.

adj. 1 • lourd, pésant.

2.1 • solide (avoir des connections, exercer de l'influence).kólogirin, kólogɛlɛn, kóloma, kɛ́nɛ. (étoffe).

2.2 • fort. bárikama, fárin, ŋánaŋana. (boisson).

3 • tardif. kɔ́sa. (à long cycle de végétation).

4 • important, ayant une position sociale forte. bèlebele, bɛ́rɛ, kólogirinman, kùnba, sɛ̀bɛlama, sɛ̀bɛ.

grínya( lourd *en verbe dynamique ) gírinya.grínya.

n. 1 • poids.

2 • épaisseur.

3 • solidité.

4 • cycle long.

grínya( lourd *en verbe dynamique ) gírinya.grínya.

1.1 • v. être lourd.

1.2 • v. rendre lourd. sùnɔgɔ b'á ɲɛ́ gírinya le sommeil alourdit ses paupières (yeux)

2 • v. être fort en. à bɛ́ ɲíni kà gírinya tɔ̀ bɛ́ɛ mà bámanankan ná il va bientôt dépasser tous les autres en bambara

3 • v. monter (prix d'une denrée).sánnayɛ̀lɛn, wúli, yánkan, yɛ̀lɛn. à sɔ̀ngɔ gírinyana son prix a monté

gú→̌→ 15→n : 2 gún.gú.

v. 1 • joindre, arriver à. à gúra à lá il l'a rejointné nàtɔ táara gún nsɛ́rɛba dɔ́ lá en venant, je suis arrivé à un gros ficus

2 • atteindre, frapper. fò, fóro, sé, sɔ̀rɔ, bùgubugu, bùgɔ, cì, cɔ́gɔri, gòro, gòsi, kɔ́nkɔn, lákùru, màgòsi, sábansaban, sába, wàlon, yálon. màli yé kúrun gún l'hippopotame a bousculé la pirogue

3 • soudoyer. í tɛ́ nê gún fɛ́n ná ? tu ne me fais pas un petit cadeau ?

Gubagubo→̌

n.prop. Gbagbo (Laurent Gbagbo, le président de Côte d'Ivoire en 2001-2011).

Gude→̌

n.prop. Goudé (Charles Blé Goudé, leader des "jeunes patriots" en RCI à l'époque de Laurent Gbagbo).

gùdɔrɔn→̌→ 10 gìtɔrɔn; gìdɔrɔn; gùtɔrɔn. Fr. goudron

n. goudron. gìtɔrɔn, mánaji.

1 • asphalte.

2 • route goudronnée.

gùdɔrɔn→̌→ 10 Voir entrée principale : gìtɔrɔn.

n. goudron, asphalte. gìdɔrɔn; gìtɔrɔn. ka Kati cɛci ka Kɔlɔkanin siraba minɛ, o tɔ ye kilomɛtɛrɛ 125 ye; gidɔrɔn don. (Kibaru 502, 2013) ETRG.FRA.

gúdu→̌→ 1 gúdun.

v. gronder (tonnerre, gros tambour ...)gúdugudu, gɔ̀rɔntɔ, kúlu, màkúma, sɔ́ngɔ.

gúdugudu→̌ gúdungudun.

v. gronder (tonnerre, chute d'eau ...)gúdu, gɔ̀rɔntɔ, kúlu, màkúma, sɔ́ngɔ.

gúdugudu→̌→ 4 gúdugudugudu.

onomat. bruit de l'eau, bruit de tonnerre.

gúdugudugudu→̌ Voir entrée principale : gúdugudu.

onomat. bruit de l'eau, bruit de tonnerre.

gúdun→̌ gúdu.gúdun.

v. gronder (tonnerre, gros tambour ...)

gúdungudun→̌ gúdugudu.gúdungudun.

v. gronder (tonnerre, chute d'eau ...)

gúfa→̌

n. touffe de cheveux (sur une tête rasée). búgɛ.

gúfɛrɛnɛrɛ→̌ gɔ́fɛrɛnɛrɛ.gɔ́fɛrɛnɛri; gúfɛrɛnɛrɛ.

n. gouverneur.

gúlagula→̌

onomat. bruit de ce qu'on avale.

gulobili→̌→ 3

n. globule. Ale tɛ kɛnɛkan-bana yeta ye, ka d'a kan, a banakisɛ « VIH » bɛ tɛmɛ mɔgɔ jolisiraw de fɛ, ka taa farikolo lakanafɛnw kɛlɛ, k'olu silatunu, n'o ye « gulobili jɛmanw ni gulobili bilemanw » ye. (Jɛkabaara 329) ETRG.FRA.

gúlon→̌→n : 7 dúlon.dlón; búlon; gúlon.

v. suspendre.

1 •  npálan dúlon bɔ̀lɔ lá suspendre la sacoche au piquetdíkisɛ bɛ́ dúlon jíri lá kà ɲùguba kɛ́ les abeilles se suspendent à l'arbre et forment un essaim

2 • dépendre (de -- lá).

Gumane→̌

n.prop. NOM.CL, Goumané (nom clanique soninké).

Gumankɔ→̌

n.prop. TOP, Goumanko (cercle de Kita, région de Kayes).

gumiye→̌

n. goumier. Sòròdasiw ka defile tugura o la. Sòròdasi kalandenw ni lakòliden minnu b'u ka sòròdasiya kèla ji ni kungo tigilamògòw ni duwanyèw; zandaramuw ni polisiw, garadiw ni gumiyew; (Faso Kumakan, 1986) ETRG.FRA.

gún→̌→ 122 gúnu.

n. 1 • île. gúnkun.

2 • continent.

gún→̌→ 15→n : 2 gú.

v. 1 • joindre, arriver à. kùntùgu, lásɔ̀rɔ. à gúra à lá il l'a rejointné nàtɔ táara gún nsɛ́rɛba dɔ́ lá en venant, je suis arrivé à un gros ficus

2 • atteindre, frapper. fò, fóro, sé, sɔ̀rɔ, bùgubugu, bùgɔ, cì, cɔ́gɔri, gòro, gòsi, kɔ́nkɔn, lákùru, màgòsi, sábansaban, sába, wàlon, yálon. màli yé kúrun gún l'hippopotame a bousculé la pirogue

3 • soudoyer. í tɛ́ nê gún fɛ́n ná ? tu ne me fais pas un petit cadeau ?

Gunbala→̌

n.prop. NOM.CL (Charpentiers toucouleurs (laobe), constructeurs de bateaux).

gúnban→̌

v. s’accouder. à y'í gúnban bìlali kàn il s'est accoudé sur la natte

Gundamu→̌

n.prop. TOP, Goundam (nom de lieu).

gùndo→̌→ 6

v. garder en secret (soutenu, rare).

gùndo→̌→ 100 gìndo.

n. secret, connaissance secrète. dákun, jàkumakun, yɛ̀lɛn. kà gùndo fára, kà gùndo bɔ̀rɔtɔ dévoiler un secret(devant -- yé).


Gùndo júgu` yé sògo kɛ́nɛ dè yé. N’à tòlila, à kása` nà bɔ́.
Un mauvais secret c’est de la viande fraîche. S’il finit par pourrir, il pue.

gùndoba( secret *augmentatif ) gìndoba.

n. mystère.

gùndodonɲɔgɔn( secret entrer *partenaire réciproque ) gìndodonɲɔgɔn.

n. confident. dánnaɲɔgɔn, kùnfɔɲɔgɔn, kùnkofɔɲɔgɔn, kɔ́nɔfɔɲɔgɔn, kɔ́nɔkofɔbaga, gùndofɔɲɔgɔn. í mána mín k'í gùndodonɲɔgɔn yé, ò fɔ́lɔ b'í gùndo póyi celui à qui tu as confié un secret est le premier qui va le révéler (kb 5/05 p 7)

gùndofɔɲɔgɔn( secret dire *partenaire réciproque ) gìndofɔɲɔgɔn.

n. confident. dánnaɲɔgɔn, kùnfɔɲɔgɔn, kùnkofɔɲɔgɔn, kɔ́nɔkofɔbaga, gùndodonɲɔgɔn, kɔ́nɔfɔɲɔgɔn.

Gundoguru Dogɔn→̌

n.prop. TOP, Goundogourou Dogon (village, commune de Diankabou, cercle de Koro, région de Mopti).

gùndolafɔ( secret à action.de.dire ) gìndolafɔ.

n. euphémisme. fɛ́ngɛkan. 'kɔ́sa' mán kán kà mɛ́n hɔ́rɔn dá, à gùndɔlafɔ dɔ́ yé : kùlusijalasa yé

gùndomajira( secret *comme de montrer ) gìndomajira.

n. apparition, révélation, vision. kùnbɔ.

gùngurun→̌→ 16 Voir entrée principale : gùnkurun.

n. souche.

gúnkan( joindre sur )

n. adjoint. dálasigi, dánkan, kánkɔrɔsigi, kɔ́rɔsigi.

gúnkulu( île bande )

n. archipel.

gúnkun( île tête )

n. île. gún, gúnu.

gùnkurun→̌ gùngurun.

n. souche.

gúnu→̌ gún.gúnu.

n. 1 • île. gúnkun.

2 • continent.

gúrɛ→̌→ 1

onomat. boum (bruit de genoux qui touchent le sol de façon ferme et brutale; bruit d'une chute avec un peu de finesse).táki, tóli.

gùrubogurubo→̌ gùrubugurubu.gùrubogurubo.

adv.p. au galop. à gùrubugurubu táatɔ fílɛ le voilà qui s'en va au galop

gùrubogurubo→̌ gùrubugurubu.gùrubogurubo.

v. galoper.

gùrubugurubu→̌ gùrubogurubo.

adv.p. au galop. à gùrubugurubu táatɔ fílɛ le voilà qui s'en va au galop

gùrubugurubu→̌ gùrubogurubo.

v. galoper. kúrakura, yában.

Guruma→̌

n.prop. TOP, Gourma (nom de lieu).

gùrumusi→̌ bùrumusi.bùrunusi; gùrumusi; gòronbosi.

n. 1 • foulard islamique, niqab.

2 • burnous, djellaba.

3 • membrane enveloppant à la naissance le corps de certains enfants.

gurupu→̌→ 6

n. groupe, groupe électrogène. dó, jɛ̀kulu, mànton, sìgida, sɛ́rɛ, ɲùgu. Kalan karamɔgɔw bɛ kɛ jamanaw yɛrɛ kɔnɔ karamɔgɔw ye, ani fan wɛrɛ kalansobaw karamɔgɔbaw, fo ka se gurupu "HEC" karamɔgɔbaw ma.(Jɛkabaara n°280, 2008) N’o tɛmɛna tile kelen kan, a bɛ kɛ gɛlɛya wɛrɛ ye nga, an bɛ telefɔniw sariziye ni gurupu ye.(Fasokan, 2009/12) ETRG.FRA.

gurupuman→̌

n. groupement. tɔ́n. an ye baara daminɛ ni dugutɔnw ye, i n' a fɔ « aw ni duguyiriwatɔnw ni gurupumanw ni dugujɛkulu wɛrɛw. (Kibaru 305, 1997) ETRG.FRA.

gùtɔrɔn→̌ gùdɔrɔn.gìtɔrɔn; gìdɔrɔn; gùtɔrɔn. Fr. goudron

n. goudron.

1 • asphalte.

2 • route goudronnée.

Guwani→̌

n.prop. TOP, Gouani (village et commune, cercle de Kati, cercle de Koulikoro).

Guwani→̌ Voir entrée principale : Guyani.

n.prop. TOP, Guyane (nom de lieu).

gùwɛn→̌→ 1

n. cor rhombe (sert à produire un bruit effrayant).

Guyani→̌ Guwani.

n.prop. TOP, Guyane (nom de lieu).

gwá→̌ gá.gwá.

n. 1 • hangar, véranda (où l'on s'abrite du vent, du soleil). ù bɛ́ dòn gá kɔ́rɔ síni demain, ils seront circoncis

2 • échafaudage.

gwá→̌ gwá.

adv. chute énergique.

gwá→̌ gwá.gwá.

adv. chute énergique.

gwà→̌ gà.gwà.

n. 1 • foyer, cuisine (sous la responsabilité du plus âgé dans la branche la plus élevée).gàda, gàso, kizini, tóbili. í ní gà ! merci ! (adressé à la cuisinière)

2 • famille. fàbulonda, bùlonda, dénbaya, kɔ́lɛ, kɔ́mɔgɔ, wólo.

gwáala→̌→ 2 gáala.gwáala.

n. 1 • huître.

2 • chaux de coquillage. gáalamugu.

gwáala→̌ gwála.

n. coquille de fileuse (un mollusque dont la coquille est utilisée pour sécher les doigts par des fileuses de coton).

gwáalamugu( huître poudre ) gáalamugu.gwáalamugu.

n. 1 • chaux de coquillage.

2 • craie en poudre.

3 • talc.

gwáan→̌ gáan.

onomat. bruit violent. à yé dá túgu gáan ! il a fermé violemment la porte, pan !

gwàaragwaara→̌ gàaragaara.gàragara; gwàaragwaara; gwàragwara.

n. brancard.

gwàbugu( foyer paillote ) gàbugu.gwàbugu.

n. case-paillote (servant de cuisine). gàbugu ká kɔ̀rɔ mísiri yé la cuisine est plus ancienne que la mosquée(prov)

gwàda( foyer bouche ) gàda.gwàda.

n. 1 • cuisine (endroit). mùso bɛ́ gàda fúran kà dàga kò la femme balaie les abords de la cuisine et lave les canaris

2 • servante, esclave. báarakɛden, màgannamuso, màganna, jɔ̀nkɛ, jɔ̀n.

gwádawu→̌ gádawu.gwádawu.

adv. d'un seul coup. téwu.

gwádawugwádawu→̌ gádawugadawu.gwádawugwádawu.

onomat. bruit de galop.

gwàdaya( cuisine [ foyer bouche ] *abstractif ) gàdaya.gwàdaya.

n. esclavage, situation de dépendance (condition de servante, d'esclave).

gwàden( foyer enfant ) gàden.gwàden.

n. proche (membre de la grande famille).

gwàdonkalan( foyer entrer lecture ) gàdonkalan.gwàdonkalan.

n. leçon de cuisine, enseignement ménager.

gwàdonmuso( foyer entrer femme ) gàdonmuso.gwàdonmuso.

n. cuisinière, femme au foyer. jíganna.

gwága→̌ gága.gwága.

n. panier à kolas (un mot peu connu). nága.

gwákɔrɔla( hangar dessous *nom de lieu ) gákɔrɔla.gwákɔrɔla.

n. véranda.

gwàkulu( foyer montagne ) gàkulu.gwàkulu.

n. pierre du foyer.

gwála→̌ gɛ́lɛ.gála; gwɛ́lɛ; gwála.

n. 1 • plate-forme, estrade publique (sur les places des villages). (en rondins rapprochés posés sur des pieux).

2 • mirador (dans les champs).gála.

gwála→̌ Voir entrée principale : gwáala.

n. coquille de fileuse (un mollusque dont la coquille est utilisée pour sécher les doigts par des fileuses de coton).

gwàla→̌ gàla.gwàla.

v. être sans acquéreur. ń'í y'í bàn cɛ̀ ó cɛ̀ rɔ́, í bɛ́ gàla si tu refuses tous les partis, tu resteras vieille fille

gwàlabagalaba→̌ gàlabagalaba.gàrabagaraba; gwàlabagalaba.

v. bâcler (agir à la va-vite).

gwálabu→̌ gálabu.gwálabu.

n. condition physique, dynamisme. kùnkɛnɛya. ù gálabu ká kɛ́nɛ ils sont dégourdisà yé né gálabu kári il m'a découragé

gwálabuntan( condition.physique *privatif ) gálabuntan.gwálabuntan.

adj. amorphe (au physique et au moral).

gwálabuntanya( amorphe [ condition.physique *privatif ] *abstractif ) gálabuntanya.gwálabuntanya.

v. être amorphe.

1 • 

2 • être sans énergie.

gwálabuntanya( amorphe [ condition.physique *privatif ] *abstractif ) gálabuntanya.gwálabuntanya.

n. manque d'énergie.

gwálaka→̌ gálaka.gwálaka.

n. côte. gásaba.

gwálakadimi( côte souffrance ) gálakadimi.gwálakadimi.

n. névralgie intercostale.

gwálakakolo( côte os ) gálakakolo.gwálakakolo.

n. une côte.

gwálakaɲimiden( côte mâcher enfant ) gálakaɲimiden.gwálakaɲimiden.

n. enfant ingrat.

gwàlo→̌ gàlo.gwàlo.

n. marché (quotidien d'un grand centre).

gwàlo→̌ gàlo.gwàlo.

n. porte-malheur (chose qui attire le malheur (à ne pas voir. (même une récolte trop abondante !) ; chose à ne pas faire sous peine de malheur).

gwàlo→̌ gàlo.gwàlo.

v. porter malheur. ń'í yé nìn kɛ́, à nà í gàlo si tu le fais, ça te portera malheur

gwàlomajira( porte-malheur *comme de montrer ) gàlomajira.gwàlomajira; gàlomayira; gwàlomayira.

n. signe de malheur, mauvais présage (ex : tourbillon, engoulevent ...)

gwàlomayira( porte-malheur *comme de montrer ) gàlomajira.gwàlomajira; gàlomayira; gwàlomayira.

n. signe de malheur, mauvais présage (ex : tourbillon, engoulevent ...)

gwàlomuso( porte-malheur femme ) gàlomuso.gwàlomuso.

n. épouse délaissée (d'un polygame).

gwálon→̌ gálon.gwálon.

v. 1 • détacher, rebondir. sóni, tóntoli. bàlon bɛ́ gálon dùgu mà le ballon rebondit sur le sol réf

2 • insulter vertement, battre. báron, bùgɔ, cɔ́gɔri, gòsi, ntìri, tòntàn, wàlon. í gálon màa kùnna insulter copieusement qqn

gwán→̌ gán.gwán.

n. gombo, Hibiscus.esculentus. Catégorie : malv. gán ní nwánan mán jàn ɲɔ́gɔn ná le gombo et le "nwanan" sont proches l'un de l'autre (prov)(tous les deux donnent du mucilage)gánforo champ de gombo; fig coup d’épéron

gwán→̌ gán.gwán.

n. poing (dos des doigts repliés). gán tɔ́rɔ màa kàn, gán sìgi màa kàn donner un coup avec le poing

gwán→̌ gán.gwán.

v. 1 • sauter, faire sauter. ń bɛ́ ń gán kɔ̀ kùnna je saute par dessus le (petit) marigotmùso bɛ́ jídunun gán les femmes jouent le tambour d'eau(elles font "sauter" une calebasse renversée sur l'eau)

2 • se démancher. jélekisɛ bɛ́ gán kà bɔ́ à kàla lá la hache se démanche

3 • s'enfuir brusquement. mùso fɔ́lɔ gánna kà táa à fàso lá la première femme s'est enfuie brusquement chez son père

gwàn→̌ gàn.gwàn.

vq. 1 • chaud. jí ká gàn l'eau est chaude

2 • difficile. bìlen, gírin, gó, gɛ̀lɛn.

3 • urgent. nìn kó ìn ká gàn cette affaire est urgente

gwàn→̌→ 8→n : 2 gàn.gwàn.

v. chauffer (au propre et au figuré). à bɛ́ gàn dɛ́ ! ça va barder  ! k'à gàn mɔ̀gɔ kɔ́ harceler qqn, tarabuster

gwàn→̌ gàn.gwàn.

n. 1 • fétiche Gouan, Gouan (espèce de fétiche; société d'initiation lié à ce fétiche).

2 • corne (d'animal).bíɲɛ, gére.

gwàn→̌ gàn.gwàn.

n. reste des tiges de mil. gàn cɛ̀ nettoyer un champ en ramassant ces tiges

gwàn→̌ gàn.gwàn.

n. fourneau (des forgerons).

gwàn→̌ gàn.gwàn.

n. 1 • fièvre, maladie. bàna, dàbalibana, dálibana, fàrida, jànkaroya, jànkaro, kúngobana, kúngo.

2 • effort intense.

gwána→̌ gána.gwána.

adj. à moitié mûr (fruits : tomates, mangues, papayes ...) bànjaraki, nkàncaraki.

gwána→̌ gánan.gána; gwánan; gwána.

n. pièce de monnaie.

gwána→̌ gánan.gána; gwána; gwánan.

adj. 1 • célibataire. cɛ̀ ganan vieux garçon

2 • sans partenaire. mùru ganan un couteau sans sa gaine

3 • isolé, unique. mùgan ganan une unique pièce de 1OO francs

gwàna→̌ gànan.gàna; gwàna; gwànan.

v. raser (complètement, mettre à nu).

gwánamasan→̌ gánamasan.gwánamasan.

adj. à moitié mûr. bìlen ní gánamasan des mûres et des presque mûres

gwánan→̌ gánan.gána; gwánan; gwána.

n. pièce de monnaie.

gwánan→̌ gánan.gána; gwána; gwánan.

adj. 1 • célibataire. cɛ̀ ganan vieux garçon

2 • sans partenaire. mùru ganan un couteau sans sa gaine

3 • isolé, unique. mùgan ganan une unique pièce de 1OO francs

gwànan→̌ gànan.gàna; gwàna; gwànan.

v. raser (complètement, mettre à nu).

gwánaya( célibataire *abstractif ) gánaya.gwánaya.

n. célibat (état de vieux garçon, de vieille fille).

Gwancɔ→̌ Voir entrée principale : Gancɔ.

n.prop. NOM.F (nom féminin).

gwànfaa→̌ gànfaa.gwànfaa.

n. sac de selle.

gwángwan→̌ gɔ́ngɔn.gángan; gwángwan.

n. poussière. gɔ́ngɔn dálen bɛ́ à ká jí kàn il y a de la poussière déposée sur son eau

gwàngwàra→̌ gàngara.gwàngwàra.

n. palissade (en tiges de mil ou en paille entre deux séries de piquets).

gwánjalanna( gombo sec sauce ) gánjalanna.gwánjalanna.

n. sauce au gombo séché.

gwànkala( reste.des.tiges.de.mil tige ) gànkala.gwànkala.

n. vieilles tiges de mil (laissées dans les champs).

Gwànkura→̌ Voir entrée principale : Gànkura.

n.prop. NOM.F, Gouankoura (nom d'une fille née le jour de la cérémonie de la société secrète Komo).

gwánsan→̌ gánsan.gwánsan.

adv. inutilement.

1 • sans raison. à tɛ́ kɛ́ gánsan on ne le fait pas sans raison

2 • gratuitement.

gwánsan→̌ gánsan.gwánsan.

adj. 1 • gratuit.

2 • inutile. cíntan, fúfàfu, fú, kùnntan, tɔ̀kajɛ̀, ɲɛ̀cintan, ɲɛ̀kontan.

3 • ordinaire. séli tɛ́ bì, nká dón gánsan tɛ́ ce n'est pas une fête aujourd'hui, mais ce n'est pas un jour ordinaire

gwánsan→̌ gánsan.gwánsan.

n. chose ordinaire.

Gwànse→̌ Voir entrée principale : Gànse.

n.prop. NOM.F, Gouansé (nom d'une fille née le jour de la cérémonie de la société secrète Komo).

Gwanseni→̌ Gansenin.Gwansenin; Ganseni.

n.prop. NOM.F (nom féminin).

Gwansenin→̌ Gansenin.Ganseni; Gwanseni.

n.prop. NOM.F (nom féminin).

gwànso( fourneau maison ) gànso.gwànso.

n. fourneau (des forgerons).

gwàntɔ( fièvre *statif ) gàntɔ.gwàntɔ.

n. malade, fiévreux.

gwántɔ̀nná( sauter nuque à ) gántɔ̀nná.gwántɔ̀nná.

n. galago du Sénégal, Galago.senegalensis (primate, taille d'un petit rat, sauteur ---> 7m., de moeurs nocturnes). pán-tɔ̀n-ná, ntɔ́rɔ.

gwàntugu( fourneau bras ) gàntugu.gwàntugu.

n. fournaise (extraction du fer par) haut fourneau, creuset (traditionnel). gàntuguda.

gwàɲɛ( foyer oeil ) gàɲɛ.gwàɲɛ.

n. intervalle entre les pierres du foyer.

gwàra→̌→n : 4 gɛ̀rɛ.gwɛ̀rɛ; gàra; gwàra.

v. 1 • s'approcher. màdon. kàna gɛ̀rɛ tásuma ná ! ne t'approche pas du feu !

2 • approcher qc. gɛ̀rɛ ń ná ! à gɛ̀rɛ ń kɔ́rɔ ! approche-le de moi !

gwáragwàra→̌ gáragàra.gwáragwàra.

n. 1 • ganga sénégalais, Pterocles.exustus.

2 • ganga de Gambie, Pterocles.quadricinctus.

3 • ganga tacheté, Pterocles.senegallus (taille d'une tourterelle, ne perchent pas, volent vite et droit en groupes, nid sur le sol). bàla-kà-wúli.

gwàragwara→̌ gàaragaara.gàragara; gwàaragwaara; gwàragwara.

n. brancard.

gwàraka→̌ gàraka.gwàraka.

v. corriger, bien éduquer.

gwárakasa→̌ gárakasa.gwárakasa.

onomat. bruit de chute.

gwáran→̌ gáran.gwáran; gára; ŋára; ŋáran; ngáran.

n. 1 • entrave (pour les chevaux; pour les fous furieux).

2 • cerclage (des greniers, des toits de paille).

gwáran→̌ gáran.gwáran; gára; ŋára.

v. entraver.

gwásaba→̌ gásaba.gwásaba.

n. côte, flanc. bère, kɛ̀rɛ, sába, gálaka.

gwásabadimi( côte souffrance ) gásabadimi.gwásabadimi.

n. point de côté, névralgie intercostale.

gwásabakolo( côte os ) gásabakolo.gwásabakolo.

n. côte.

gwásabakolomɛrɛnin( côte [ côte os ] non.mûr *diminutif ) gásabakolomɛrɛnin.gwásabakolomɛrɛnin.

n. cartilage costal.

gwásabalabankolo( côte dernier [ *causatif terminer ] os ) gásabalabankolo.gwásabalabankolo.

n. côte flottante.

gwàso→̌ gàso.gwàso.

v. fermer. ù yé dá gàso à dá lá ils lui ont claqué la porte au nez

gwàso( foyer maison ) gàso.gwàso.

n. cuisine (case(-paillotte) servant de cuisine). gàbugu.

gwàtan→̌ gàtan.gwàtan.

n. fusil (traditionnel, à canon de petit diamètre).

gwàtigi( foyer maître ) gàtigi.gwàtigi.

n. chef de la famille.

Gwatiya→̌

n.prop. NOM.M (nom masculin).

gwégwa→̌ géga.gwégwa.

n. culotte-chemise des circoncis. géga yé án ná kùlusidulɔki yé le "gwegwa", c'est notre culotte-chemise

gwègwe→̌ nkèke.ngège; gège; gwègwe.

n. arbuste Maytenus senegalensis. Catégorie : céla. (buissonnant, épines de 1 / 5 cm portant deux feuilles au sommet). gègenin.

gwègwenin( arbuste.Maytenus.senegalensis *diminutif ) gègenin.gwègwenin.

n. arbuste Maytenus senegalensis. Catégorie : céla. (buissonnant, épines de 1 / 5 cm portant deux feuilles au sommet). ngège.

gwéle→̌ géle.gwéle.

n. arbre Prosopis africana. Catégorie : mimo. (arbre ---> 20 m, bois d'oeuvre, charbon de bois recherché par les forgerons).

gwéletali( arbre.Prosopis.africana ) géletali.gwéletali.

n. arbre Erythrophleum africanum. Catégorie : césa. (petit tali des savanes ; arbre ---> 8 / 15 m (son écorce ne contient pas de poison au contraire du 'tàli')).

gwèlu→̌ gèlu.gwèlu.

v. couper, trancher en morceaux. pélu.

gwèlù→̌ gèlen.gèlù; gwèlù.

n. surface (d'un champ, loti aux travailleurs).

gwèlù→̌ gèlù.gwèlù; ngèlu.

n. petit duc africain, Otus scops (le plus petit des hiboux,18cm !, aigrettes très développées).

gwén→̌ gén.gwén.

adv. fermeture rapide.

gwén→̌ gén.gwén.

v. planter, ficher (un couteau, les dents...)

gwén→̌ gén.gwén.

n. marteau.

gwènde→̌ gɛ̀nɛ.gɛ̀nɛn; gène; gwène; gènde; gwènde.

v. 1 • serrer, gêner, être trop étroit (un vêtement, une chaussure; pour -- mà). sàbara nìn ká dɔ́gɔ í sèn mà, à bɛ́ gɛ̀nɛ à mà ces chaussures sont trop petites pour ton pied, elles le compriment

2 • bien fermer (queue).mɛ́ku.

3 • dresser. bàko, jɔ̀, màjɔ̀.

gwène→̌ gɛ̀nɛ.gɛ̀nɛn; gène; gwène; gènde; gwènde.

v. 1 • serrer, gêner, être trop étroit (un vêtement, une chaussure; pour -- mà). sàbara nìn ká dɔ́gɔ í sèn mà, à bɛ́ gɛ̀nɛ à mà ces chaussures sont trop petites pour ton pied, elles le compriment

2 • bien fermer (queue).mɛ́ku.

3 • dresser. bàko, jɔ̀, màjɔ̀.

gwénekàlan→̌ génekàlan.gwénekàlan.

n. aigle martial, Polemaetus.bellicosus (le plus grand aigle de savane claire, brun dessus, blanc tacheté dessous, chasse beaucoup les pintades).

gwéngele→̌ géngele.gwéngele.

adv. très sec, très dynamique. í yé nɛ̀gɛnin tà géngele ! Í y'á bìla géngele ! à tɛ́na dɔ́ wɛ́rɛ fɔ́ nɛgɛninkan kɔ́ tu as pris un bout de métal "gling" ! Tu l'as rejeté "gling" ! Il ne fera pas d'autre bruit que celui d'un bout de métal (prov) (un tel ne changera plus !)

gwéngwen→̌ géngen.gwéngwen.

v. clouer (il faut plusieurs coups ?)

gwèni→̌ gèni.gènu; gènin; gwèni; gòni; gɔ̀ni.

n. vène, Pterocarpus erinaceus, Picreus lanceolatus, palissandre africain, palissandre du Sénégal, santal rouge d’Afrique. Catégorie : papi. (arbre ---> 12 / 15 m; bois d'ébénisterie, sert à fabriquer les lames de balafon).

gwéninkunan→̌ géninkunan.gwéninkunan.

n. 1 • sorte d'encens (à partir des rhizomes de Cyperus esculentus).

2 • arbre esp. dankari.

gwènte→̌ gènte.gwènte.

n. amputé de la lèpre. bóloɲɔnsɔn tɛ́ gènte lá le "gente" n'a plus de doigts

gwére→̌ gére.gwére.

n. corne (de bétail).

gwère→̌ gère.gèlen; gwère; gwèren; gèren.

n. danse athlétique (chez les malinké).

gwérekese→̌ gélenkete.gérekese; gérekete; gwérekete; gwérekese; gwérenkete.

adj. nu. ù sélitɔ, ù tɛ́ sé k'ù jɔ̀ dùgukolo gérekese kàn quand ils font leur prière, ils ne peuvent la faire sur le sol nu

gwérekete→̌ gélenkete.gérekese; gérekete; gwérekete; gwérekese; gwérenkete.

adj. nu. ù sélitɔ, ù tɛ́ sé k'ù jɔ̀ dùgukolo gérekese kàn quand ils font leur prière, ils ne peuvent la faire sur le sol nu

gwérema( corne *comme de ) gérema.gwérema.

adj. cornu.

gwéren→̌ géren.gwéren; géle.

n. terre ferme.

gwéren→̌ géren.gwéren.

adj. bouché. túlo geren dòn c'est un sourd, un malentendant

gwéren→̌→n : 29 géren.gwéren.

v. 1 • boucher.

2 • damer. tàbadaa wò gérenna le tuyau de la pipe est bouchésóbili géren damer une terrasse

gwèren→̌ gère.gèlen; gwère; gwèren; gèren.

n. danse athlétique (chez les malinké).

gwèren→̌ gèren.gwèren.

n. fruit vert, fruit non-mûr.

gwèren→̌ gèren.gwèren.

adj. 1 • vert, non-mûr (fruit). sì géren fruit vert de karité

2 • jeune (animal, personne).mìsɛnman, mìsɛn, ncínin. bà géren une chevrettemàa dàn yé í gèren yé c'est dans sa jeunesse que l'homme est au maximum de ses forces

gwérengweren→̌ gérengeren.gwérengweren.

adj. très difficile. tìlema gérengeren fɛ̀ au plus fort de la saison sèchetíla.

gwèrenkari( vert casser ) gèrenkari.gwèrenkari.

adj. 1 • fruit cueilli avant d'être mûr.

2 • mort jeune.

gwèrenkari( vert casser ) gèrenkari.gwèrenkari.

n. 1 • fruit cueilli avant d'être mûr.

2 • mort jeune.

gwérenkete→̌ gélenkete.gérekese; gérekete; gwérekete; gwérekese; gwérenkete.

adj. nu. ù sélitɔ, ù tɛ́ sé k'ù jɔ̀ dùgukolo gérekese kàn quand ils font leur prière, ils ne peuvent la faire sur le sol nu

gwèrentigɛ( vert couper ) gèrentigɛ.gwèrentigɛ; gɛ̀rɛntɛgɛ.

v. 1 • gauler des fruits.

2 • flanquer par terre.

gwèse→̌ gèse.gèese; gwèse.

n. fil (de chaîne). fàama ká gèse yé fàantan yé le fil de chaîne du riche c'est le pauvre (prov)

gwèseda( fil créer ) gèseda.gèeseda; gwèseda.

n. tissage.

gwèsedala( fil créer *agent permanent ) gèsedala.gèesedala; gwèsedala.

n. tisserand.

gwèsekolo( fil os ) gèsekolo.gwèsekolo.

n. 1 • rouleau de tissu (une seule bande).

2 • bobine de fil.

gwéte→̌ Voir entrée principale : géte.

adv. très petit de taille. kàrisa ká sùrun géte ! un tel est tout petit !

gwètere→̌ gètere.gwètere. Source : Ar. qa:ṭiʕ 'voleur de grand chemin' ?

n. soudard.

gwétu→̌ gétu.gwétu.

adv. petit et fort.

gwɛ̀dɛgwɛdɛ→̌ gɛ̀dɛgɛdɛ.gwɛ̀dɛgwɛdɛ.

v. gronder au loin. sán bɛ́ gɛ̀dɛgɛdɛ ça tonne dans le lointain

gwɛ̀dɛgwɛdɛ→̌ gɛ̀dɛgɛdɛ.gwɛ̀dɛgwɛdɛ.

v. durcir. sánji bɛ́ dùgukolo fàri dákɛnyɛ, tìle b'á gɛ̀dɛgɛdɛ la pluie tasse et aplanit le terrain, le soleil le durcit

gwɛ́ɛru→̌ gɛ́ɛru.gwɛ́ɛru.

adv. tout près. kàna tɛ̀mɛ à kɔ́rɔ gɛ́ɛru ! ne passe pas si près !

gwɛ̀fɛ→̌ gɔ̀fɛ.gɛ̀fɛ; gwɛ̀fɛ; gwɔ̀fɛ.

n. houe (à manche recourbé et à large fer).

gwɛ́lɛ→̌ gála.gàla; gwɛ́lɛ.

n. 1 • mirador, affût en haut d'un arbre.

2 • sente de gibier (lieu fréquenté par le gibier : sente, point d'eau ...)

gwɛ́lɛ→̌ gɛ́lɛ.gála; gwɛ́lɛ; gwála.

n. 1 • plate-forme, estrade publique (sur les places des villages). (en rondins rapprochés posés sur des pieux).

2 • mirador (dans les champs).gála.

gwɛ́lɛ→̌ gɛ́lɛ.gwɛ́lɛ.

n. 1 • défense d'animal.

2 • incisive énorme (qui dépasse la normale).

gwɛ̀lɛ→̌ gɛ̀lɛ.gwɛ̀lɛ.

n. canon (arme).

gwɛ̀lɛ→̌ gɛ̀lɛn.gɛ̀lɛ; gwɛ̀lɛn; gwɛ̀lɛ.

vq. 1 • dur. dùgukolo ká gɛ̀lɛn le sol est dur

2 • difficile (prix).bìlen, gàn, gírin, gó. sɔ̀rɔ mán gɛ̀lɛn ce n'est pas difficile à obtenir

3 • cher. júgu. à da ka gɛ̀lɛn c'est cherà dá ka gɛ̀lɛn c'est un menteur impénitentà dùsu ka gɛ̀lɛn il a de l'aplomb, du sang froidà kùnkolo ka gɛ̀lɛn il est têtu, indocileà tɛ́gɛ ka gɛ̀lɛn il est avareà ɲɛ́ ka gɛ̀lɛn il est effronté

gwɛ̀lɛ→̌ gɛ̀lɛn.gwɛ̀lɛn; gɛ̀lɛ; gwɛ̀lɛ.

adj. difficile. à gɛ̀lɛn yé nàfolontanya yé le pénible, c'est la pauvreté

gwɛ̀lɛden( canon enfant ) gɛ̀lɛden.gwɛ̀lɛden.

n. obus, boulet de canon.

gwɛ̀lɛn→̌ gɛ̀lɛn.gɛ̀lɛ; gwɛ̀lɛn; gwɛ̀lɛ.

vq. 1 • dur. dùgukolo ká gɛ̀lɛn le sol est dur

2 • difficile (prix).bìlen, gàn, gírin, gó. sɔ̀rɔ mán gɛ̀lɛn ce n'est pas difficile à obtenir

3 • cher. júgu. à da ka gɛ̀lɛn c'est cherà dá ka gɛ̀lɛn c'est un menteur impénitentà dùsu ka gɛ̀lɛn il a de l'aplomb, du sang froidà kùnkolo ka gɛ̀lɛn il est têtu, indocileà tɛ́gɛ ka gɛ̀lɛn il est avareà ɲɛ́ ka gɛ̀lɛn il est effronté

gwɛ̀lɛn→̌ gɛ̀lɛn.gwɛ̀lɛn; gɛ̀lɛ; gwɛ̀lɛ.

adj. difficile. à gɛ̀lɛn yé nàfolontanya yé le pénible, c'est la pauvreté

gwɛ̀lɛn→̌ gɛ̀nɛn.gɛ̀lɛn; gwɛ̀lɛn; gwɛ̀nɛn; gèlen.

n. tibia.

gwɛ̀lɛnkala( tibia tige ) gɛ̀nɛnkala.gɛ̀lɛnkala.

n. tibia.

1 • 

2 • patte (d'un oiseau).jɔ̀lan, sènkala, sèn.

gwɛ̀lɛnkolo( tibia os ) gɛ̀nɛnkolo.gɛ̀lɛnkolo.

n. 1 • tibia.

2 • canon du bétail.

gwɛ̀lɛnman( dur *adjectivateur ) gɛ̀lɛnman.gwɛ̀lɛnman.

adj. difficile.

gwɛ̀lɛya( dur *en verbe dynamique ) gɛ̀lɛya.gɛ̀lɛnya; gwɛ̀lɛya.

n. 1 • dureté, résistance, solidité.

2 • effort. bánban, dɛ̀ɛmɛdɛɛmɛ, káari, màgan, séko.

3 • difficulté.

4 • cherté de la vie, difficultés économiques.

gwɛ̀lɛya( dur *en verbe dynamique ) gɛ̀lɛya.gɛ̀lɛnya; gwɛ̀lɛya.

v. 1 • durcir.

2 • insister pour, recommander. à yé nìn gɛ̀lɛya ù mà... il leur a recommandé ceci

3 • s'efforcer (le prix de ...)bánban, cɛ́sìri, jíjà, jílajà, kára, kɛ́rɛtɛkɛrɛtɛ, pá, pí, tán. í gɛ̀lɛya kà nìn kɛ́ efforce-toi de faire ceci

4 • rendre difficile. bìlen, bù, góya.

5 • augmenter. bònya, láwàra, wàra. à y'á sɔ̀ngɔ gɛ̀lɛya il a rendu le prix inabordable

gwɛ̀lɛyalan( durcir [ dur *en verbe dynamique ] *instrumental ) gɛ̀lɛyalan.gwɛ̀lɛyalan.

n. clef (pour serrer).

gwɛ́n→̌ gɛ́n.gwɛ́n.

v. aiguiser (au marteau, à la forge).

gwɛ́n→̌→n : 27 gɛ́n.gwɛ́n.

v. 1 • chasser, poursuivre. nɔ̀fɛgɛ́n, nɔ̀mìnɛ. dònsokɛ yé sògo gɛ́n le chasseur a poursuivi l'antilope

2 • renvoyer. lásègin.

3 • garder les troupeaux.

gwɛ̀nɛn→̌ gɛ̀nɛn.gɛ̀lɛn; gwɛ̀lɛn; gwɛ̀nɛn; gèlen.

n. tibia.

gwɛ́ngwɛn( chasser chasser ) gɛ́ngɛn.gwɛ́ngwɛn.

v. faire paître. fúla bɛ́ kà mìsi gɛ́n-gɛ́n kà nà le peul est en train de ramener les vaches

gwɛ́ngwɛnbaa( faire.paître [ chasser chasser ] *agent occasionnel ) gɛ́ngɛnbaga.gɛ́ngɛnbaa; gwɛ́ngwɛnbaa.

n. pasteur. ntòrikulu gɛ́ngɛnbaa, í tɛ́ dùsu, ń'ó tɛ́, í nà tɛ̀mɛ dɔ́ kàn le pasteur d'un troupeau de crapauds ne doit pas s'énerver, sinon il va en oublier un (prov)

gwɛ́nnikɛla( chasser *nom d'action faire *agent permanent ) gɛ́nnikɛla.gwɛ́nnikɛla.

n. pasteur.

gwɛ́nnina( chasser *nom d'action *agent permanent ) gɛ́nnina.gwɛ́nnina.

n. berger.

gwɛ́ɲɛ→̌ gɛ́ɲɛ.gwɛ́ɲɛ.

n. fouet. bùguninka.

gwɛ́rɛ→̌ gɛ́rɛn.gɛ́rɛ; gwɛ́rɛn; gwɛ́rɛ.

n. ocre. fìni dònna gɛ́rɛ lá l'habit a été teint en ocre

gwɛ̀rɛ→̌→n : 4 gɛ̀rɛ.gwɛ̀rɛ; gàra; gwàra.

v. 1 • s'approcher. màdon. kàna gɛ̀rɛ tásuma ná ! ne t'approche pas du feu !

2 • approcher qc. gɛ̀rɛ ń ná ! à gɛ̀rɛ ń kɔ́rɔ ! approche-le de moi !

gwɛ́rɛgwɛ̀rɛ→̌ gɛ́rɛgɛ̀rɛ.gwɛ́rɛgwɛ̀rɛ.

n. malheur inattendu. Ála k'án kísi gɛ́rɛgɛ̀rɛ mà ! que Dieu nous préserve de malheur subit ! gɛ́rɛgɛrɛsikaratimin tabagisme passif

gwɛ̀rɛgwɛrɛ→̌ gɛ̀rɛgɛrɛ.gwɛ̀rɛgwɛrɛ.

adj. pur, sans mélange (se dit de l'or, de l'argent, de la nourriture, mais non des êtres animés).

gwɛ́rɛn→̌ gɛ́rɛ.gɛ́rɛn; gwɛ́rɛn.

v. teindre en ocre.

gwɛ́rɛn→̌ gɛ́rɛn.gɛ́rɛ; gwɛ́rɛn; gwɛ́rɛ.

n. ocre. fìni dònna gɛ́rɛ lá l'habit a été teint en ocre

gwɛ̀rɛn→̌ gɛ̀rɛn.gwɛ̀rɛn.

v. évaporer, tarir. gɛ̀rɛn-gɛrɛn, jà. dàla bɛ gɛ̀rɛn fíɲɛ ni tìle fɛ̀ le vent et le soleil assèchent le marais

gwɛ̀rɛngwɛrɛn→̌ gɛ̀rɛngɛrɛn.gwɛ̀rɛngwɛrɛn.

n. sécheresse.

gwɛ̀rɛn-gwɛrɛn( évaporer évaporer ) gɛ̀rɛn-gɛrɛn.gwɛ̀rɛn-gwɛrɛn.

v. 1 • sécher, rendre plus consistant.

2 • tarir. gɛ̀rɛn.

gwɛ̀rɛngwɛrɛnnin( *diminutif ) gɛ̀rɛngɛrɛnnin.gwɛ̀rɛngwɛrɛnnin.

n. 1 • coeurs-volants. sìfilɛjirinin.

2 • plante Hymenocardia acida. Catégorie : euph. (arbuste ---> 5 / 6 m, graine en forme de coeur, caractéristique, réputé pour faciliter la procréation).

3 • plante Hymenocardia lyrata. Catégorie : euph. (arbre ---> 10 / 15 m, graine en forme de lyre).

gwɛ̀rɛn-kà-dá( évaporer *infinitif poser ) gɛ̀rɛn-kà-dá.gwɛ̀rɛn-kà-dá.

n. plat de riz.

gwɛ̀rɛntɛ→̌→n : 1 gɛ̀rɛntɛ.gwɛ̀rɛntɛ.

v. 1 • serrer, presser, acculer. bísi, cɔ́ngɔ, dígi, gírin, jɔ́sɔn, kɔ́tɔrɔmabɔ, màdígi, mɔ́si, dámìnɛ. dùgu gɛ̀rɛntɛlen les maisons du village sont serrées les unes contre les autres

2 • ennuyer, mettre dans l'embarras. láfili, lájàba, tàabataaba.

3 • angoisser. kàmanagàn, kɔ́nɔgàn, kɔ́nɔnagàn.

gwɛ̀rɛntɛ→̌ gɛ̀rɛntɛ.gwɛ̀rɛntɛ.

n. pression. ɲɔ́gɔn ká gɛ̀rɛntɛ la pression des semblables (de la société)

gwɛ́sɛ→̌ gɛ́sɛ.gwɛ́sɛ.

n. riz pilé (sans avoir été étuvé).

gwɛ́sɛ→̌ gɛ́sɛ.gwɛ́sɛ.

n. brosse à dents (faite avec des branchettes de bois vert).

gwɛ̀sɛngwɛsɛn→̌ gɛ̀sɛngɛsɛn.gwɛ̀sɛngwɛsɛn.

n. store.

gwɛ́tɛrɛ→̌ gɛ́tɛrɛ.gwɛ́tɛrɛ.

n. pangolin géant, Manis.gigantea, Smutsia.gigantea. nkónsonkansan.

gwɛ̀yin→̌ gɛ̀yin.gwɛ̀yin.

n. liane-caoutchouc, Landolphia.heudelotii. Catégorie : apoc. (fruit comestible, le latex sert à réparer les pneumatiques). ngòyin.

gwɛ̀yinji( liane-caoutchouc eau ) gɛ̀yinji.gwɛ̀yinji.

n. caoutchouc (latex de liane à caoutchouc Landolphia heudelotii). Catégorie : apoc.

gwìntan→̌ gìntan.gwìntan.

n. grande foule, grande fête.

gwɔ̀fɛ→̌ gɔ̀fɛ.gɛ̀fɛ; gwɛ̀fɛ; gwɔ̀fɛ.

n. houe (à manche recourbé et à large fer).

gwɔ̀lɔn→̌ gɔ̀lɔn.gwɔ̀lɔn; wɔ̀lɔn.

v. se tordre. ŋɔ̀mɛ. né ká dàbakisɛ gɔ̀lɔnna le fer de ma houe est déforméà sèn gɔ̀lɔnna il a le pied tordubìnimini.

gwɔ̀lɔn→̌ gɔ̀lɔn.ngɔ̀lɔn; nkɔ̀lɔn; wɔ̀lɔn; ngwɔ̀lɔn; gwɔ̀lɔn.

v. être déformé (métal, calebasse ...) ŋɔ̀mɛ.